Sommarlovet ska vara ett välkommet avbrott i vardagen. Så är det tyvärr inte för alla. För barn och unga som lever i en hederskontext kan skolan vara en fristad och en plats där de kan vara sig själva. I skolan finns också möjlighet till kontakt med andra vuxna än föräldrar och släktingar.

För barn och unga som lever med risk att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck kan skollov innebära en period då risken att bli utsatt ökar. Det finns risk att bli bortlurad eller bortförd från Sverige mot sin vilja för att bli bortgift, könsstympad eller utsättas för påtryckningar på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

För andra barn och unga innebär skollovet isolering på hemmaplan, utan möjlighet att träffa kompisar eller delta i lovaktiviteter.

Förhöjd risk för bortförda barn

Var särskilt uppmärksam inför längre lov och ledigheter. Oro inför resa, förändrat beteende, kontroll från familj eller släkt, konkreta planer på äktenskap eller att eleven inte kommer tillbaka efter lov kan vara viktiga signaler att ta på allvar.

Hur kan vi se att en elev är utsatt?

Elever som lever i en hederskontext kan reagera på olika sätt. Hedersrelaterat våld och förtryck kan ligga bakom varningstecknen, men det kan även handla om andra förhållanden i elevens liv. Oavsett vad behöver vi agera på något sätt vid oro.

Exempel på signaler om att en elev inte mår bra eller befinner sig i risk kan vara om eleven:

Förändrat mående, beteende eller skolsituation

• förändrar sitt agerande eller uppträdande, blir mer tystlåten eller beter sig annorlunda
• uppvisar koncentrationssvårigheter och försämrade studieresultat
• uppvisar fysiska symtom som magont, huvudvärk eller illamående
• har återkommande frånvaro och skolk
• är uppmärksamhetssökande eller har ett utåtagerande beteende
• uppvisar psykisk ohälsa, ångest, skuld- och skamkänslor, nedstämdhet, depression, självmordstankar, sömnstörningar, ätstörningar eller isolering
• rymmer hemifrån
• visar tecken på missbruk eller kriminalitet
• har fysiska skador som konsekvens av våld eller självskadebeteende

Kontroll, begränsningar och social utsatthet

• verkar vara kontrollerad, kanske övervakas eller lämnas och hämtas på skolan, blir uppringd återkommande eller måste svara på sms
• har olika kläd- och beteendekoder i och utanför skolan
• utsätts för, eller utsätter andra för, ryktesspridning, bevakning, kontroll, hot eller andra kränkningar
• får inte delta i all undervisning i skolan, aktiviteter eller skolresor
• får inte delta i aktiviteter utanför skolan
• har få eller inga kamratkontakter utanför skolan
• begränsas i olika livsval kring klädsel, umgänge, fritidsaktiviteter eller val av utbildning
• tvingas till religiösa sammankomster mot sin vilja
• saknar vuxna stödpersoner utanför familjen

Familj, syskon och ansvar i hemmet

• har vårdnadshavare som drar sig undan all kontakt med skolan eller motsätter sig skolans stödinsatser
• lever med olika villkor för syskons deltagande i sociala sammanhang, till exempel att pojkar får större frihet än äldre systrar
• måste ta stort ansvar för hemarbete och småsyskon, till exempel hämtning och lämning på förskola
• visar oro för syskon
• har kännedom om tidigare förekomst av barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning i familjen eller släkten
• har kännedom om hot, våld eller sanktioner mot syskon eller släktingar som utmanat hedersnormer

Relationer, sexualitet och identitet

• inte får lov att bli kär eller ha en relation
• visar oro över att familjen ska få reda på att hen är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer
• visar oro och funderingar relaterade till krav eller förväntningar om att inte ha sex före äktenskapet

Oro inför lov, resa eller äktenskap

• visar oro inför lov eller utlandssemester
• berättar att hen behöver förlova sig eller att det finns konkreta planer om äktenskap trots att hen är underårig eller inte är klar med skolan
• inte kommer tillbaka efter sommaren, lov, ledigheter eller efter sjukperioder