Vad menar vi med NPF och neuropsykiatriska svårigheter?

I många klassrum finns elever som har svårt att sortera intryck, hålla fokus, komma igång, förstå sociala signaler, tolka och bearbeta språk, hantera stress eller skapa struktur i sitt arbete.

Skollagen är tydlig med att alla elever ska få det stöd de behöver, oavsett om det finns en diagnos eller inte. I skolans vardag är det därför inte diagnosen som är mest avgörande. Det som gör störst skillnad är vad eleven möter i undervisningen, hur lärmiljön utformas och vilka möjligheter som skapas att lyckas.

Här på Pedagog Eskilstuna använder vi båda begreppen NPF och neuropsykiatriska svårigheter.

NPF

NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och används när det finns en fastställd diagnos. För många individer kan en diagnos innebära igenkänning, förklaring och vägar till specifikt anpassat stöd. Samtidigt rymmer gruppen stora variationer. Två elever med samma diagnos kan ha helt olika styrkor, behov och sätt att fungera i skolan.

NPS

NPS står för neuropsykiatriska svårigheter och används för att beskriva liknande hinder i vardagen, men utan att diagnos ställts. Många av de förmågor som ofta nämns i samband med NPF påverkas hos oss alla av till exempel stress, oro och sömnbrist. Då kan fokus, minne, planeringsförmåga och tålamod minska. Även dessa behov behöver förstås och uppmärksammas. För vissa elever är behoven mer varaktiga och påverkar skoldagen mer genomgripande. Det gör förståelse, struktur och stöd viktigt i skolans vardag.

Från elevens svårigheter till skolans möjligheter

Exempel på diagnoser inom NPF är adhd, autism, dyslexi, dyskalyli, språkstörning, Tourettes, trotssyndrom (ODD) och tvångssyndrom (OCD). Här på Pedagog Eskilstuna fördjupar vi oss inte i diagnoserna utan hänvisar till andra källor.

En diagnos kan bidra med förståelse, språk och rätt stödinsatser. Vi lär oss dock mest när vi tittar på hur eleven fungerar i lärsituationen.

Frågor som ofta leder framåt:

• Vad blir lätt för eleven?
• När fungerar det bättre?
• Vilka styrkor ser vi?
• Vad tar mycket energi?
• Vad skapar stress?
• Hur kan undervisningen göras mer tillgänglig?

Två elever med samma diagnos kan behöva helt olika stöd. Två elever utan diagnos kan behöva liknande anpassningar och stöd.

Sex centrala områden för att förstå neuropsykiatriska svårigheter

För att förstå vad som händer i skolvardagen för våra elever med NPF och NPS kan det vara hjälpsamt att rikta blicken mot några centrala områden inom kognition och lärande. Tillsammans ger de en bredare bild av vilka styrkor, behov och hinder som kan bli synliga i undervisningen.

De sex områden som lyfts i detta tema är:

• Exekutiva funktioner – förmågor som hjälper oss att planera, komma igång, hålla fokus, styra impulser och avsluta uppgifter.
• Perception – hur hjärnan tar emot, sorterar och tolkar sinnesintryck som ljud, ljus, beröring och visuella intryck.
• Social kognition och mentalisering – förmågan att förstå sociala situationer, tolka signaler och sätta sig in i andras perspektiv.
• Central koherens – hur vi ser helheter, sammanhang och detaljer, och hur vi skapar mening av information.
• Motivation och stress – hur drivkraft, känsloreglering, krav och belastning påverkar ork, fokus och lärande.
• Begåvning – hur olika kognitiva styrkor och utmaningar påverkar lärande, problemlösning och behov av undervisning.

Områdena hänger ofta ihop och påverkar varandra. En elevs svårigheter med fokus kan till exempel förstärkas av stress, eller en känslighet för intryck kan påverka socialt samspel. Därför blir helhetsförståelsen viktigare än enskilda områden.