Emirs berättelse – att se lärande i rörelse

För att förstå vad begrepp kan betyda i praktiken behöver vi ibland stanna upp i en konkret situation. Det är i vardagens ögonblick som språk, känslor och tolkningar samspelar. Våra ord blir bärare av förväntningar, vårt lyssnande påverkar vad som blir möjligt, och våra begrepp hjälper oss att förstå det som inte alltid syns i resultatet.

En sådan situation möter vi i berättelsen om Emir.

Emir läser Naturkunskap 1a. Under en period har han haft betyget E. Men på sistone har något förändrats. Du som lärare ser det: han antecknar noggrant under genomgångar, förbereder sig inför laborationer, ställer frågor om energiflöden, fotosyntes och växthuseffekt, och söker stöd för att klargöra begreppen. Du märker att han försöker utveckla sin förståelse.

När du rättar det senaste provet, som handlar om energiprinciper, växthuseffekt och hållbar utveckling, ser du ändå brister. Vissa begrepp används felaktigt, resonemangen är ibland halvhjärtade och kopplingen mellan teori och praktiska exempel är svag. Du bedömer provet till samma nivå som tidigare.

När Emir får tillbaka provet ser han ner på bordet och säger tyst:
– “Jag trodde faktiskt att jag hade höjt mig.”

Hans ord rymmer både förhoppning och mod. De rör vid något som många elever upplever. Lärande är mer än det som syns i ett resultat. I just det ögonblicket blir det tydligt att bedömning också är en känsla, en tolkning och ett budskap om vad som räknas. Och samtidigt blir det tydligt hur viktiga våra ord är.

Att tolka det som inte alltid syns

Emirs ord väcker frågor som går bortom själva provet. De påminner oss om att lärande inte alltid syns i ett resultat, och att våra begrepp kan ge stöd i att förstå det som pågår i det tysta. Det vi ser i klassrummet är ofta bara en del av elevens utveckling. För att förstå mer behöver vi lyssna in det som inte syns direkt.

Vi möter ofta situationer som den Emir beskriver, vilket väcker eftertanke även hos oss som lärare. Trots att vi har följt kriterierna och formulerat återkoppling visar elevens reaktion att det finns mer att förstå. I dessa ögonblick blir våra begrepp viktiga verktyg för att stanna upp, lyssna och tolka det som annars lätt förbises.

När en elev uttrycker att något gått bättre men får samma resultat som tidigare, uppstår ett rum för tolkning. Det är här begreppet tolkningsutrymme blir hjälpsamt. Det beskriver hur bedömning alltid sker i ett sammanhang där elevens upplevelse, lärarens ord och relationen i stunden samverkar. Genom att fokusera på ansträngning och progression kan vi uppmärksamma kunskaper som håller på att ta form och ge eleven en känsla av att utvecklingen är verklig även om den ännu inte helt syns i provsituationen.

Med stöd av våra begrepp blir det lättare att se mönster i våra bedömningssituationer. Det hjälper oss att fatta omsorgsfulla beslut och att möta elever på ett sätt som bygger tillit och främjar lärande på längre sikt.

Att bygga en gemensam begreppsvärld

I det kollegiala samtalet får begreppen en särskild kraft. När vi tillsammans formulerar våra val, våra tankar och känslor skapas en gemenskap som öppnar för delat ansvar och ömsesidigt stöd. Det ger oss möjlighet att utveckla en undervisningskultur där både känslor och lärande får ta plats och där vi vågar utforska det som kan vara svårt att uttrycka på egen hand.

Begrepp som lärandeprocess, försök, utveckling och förmåga bidrar till att skapa trygghet för både lärare och elever. De hjälper oss att se det som händer under ytan, det som inte alltid är synligt i elevens prestationer men som är avgörande för lärandet. Med ett gemensamt språk blir det lättare att formulera återkoppling som både uppmärksammar styrkor och visar vägen vidare. På så sätt kan vi stödja eleven att förstå sitt eget lärande som en pågående process och att upptäcka vad som växer fram.

I det kollegiala samtalet växer en gemensam begreppsvärld fram. När vi sätter ord på våra tankar blir det lättare att förstå både undervisningens syfte och hur vi kan stödja varje elevs utveckling.

När vi bygger en gemensam begreppsvärld för bedömning ökar möjligheterna att skapa en undervisning som känns tydlig och meningsfull. Det påverkar inte bara hur vi tolkar och möter elevens perspektiv utan också hur vi ser på vårt eget ansvar och vår roll som lärare. Att samtala om begrepp blir därför en grund för professionell utveckling där vi tillsammans kan reflektera över språkets betydelse och hur det formar undervisningens innehåll och klimat.

Begrepp i denna del

Här är de begrepp som lyfts fram i texten. De kan användas för reflektion, gemensam planering och i arbetet med att formulera återkoppling som stärker lärande:

• Progression
• Ansträngning
• Tolkningsutrymme
• Tolkning
• Delaktighet
• Lärandeprocess
• Utveckling
• Förmåga
• Återkoppling
• Bemötande
• Tillit
• Professionellt omdöme
• Känslomässig betydelse
• Gemensamt språk