Planering och samverkan för en trygg övergång

Introduktionsprogrammen (IM) har en viktig roll i gymnasieskolans uppdrag. Vi finns till för elever som ännu inte är behöriga till ett nationellt program och syftar till att ge dem de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som behövs för att ta nästa steg. Syftet är att skapa fler vägar vidare, att ge eleverna möjlighet att bli behöriga till ett nationellt program, fortsätta till en annan utbildning eller få de färdigheter som krävs för att etablera sig i arbetslivet.

IM fungerar ofta som en bro mellan grundskolan och nästa utbildningssteg. För vissa elever handlar det om att komplettera enstaka ämnen för att kunna gå vidare till ett nationellt program. För andra är det en mer omfattande resa där de behöver utveckla språk, studieteknik och självtillit i sin lärprocess. Det gör att verksamheten är mångfacetterad och att elevernas vägar vidare kan se mycket olika ut, men gemensamt är att IM ska skapa förutsättningar för progression, framtidstro och delaktighet.

Övergångar är kritiska skeden i en elevs utbildningsresa, både när eleven börjar och när hen avslutar sina studier inom introduktionsprogrammen. För många innebär övergången inte bara ett byte av skolmiljö utan också en ny social och språklig kontext, nya krav och nya förväntningar. Just därför behöver skolor, lärare och andra aktörer arbeta medvetet, planerat och långsiktigt för att skapa en trygg och meningsfull väg vidare.

Arbetet med övergångar börjar långt innan en elev faktiskt börjar eller slutar på ett introduktionsprogram. Tidig planering är en förutsättning för att övergången ska bli lyckad. Det innebär att skolan tillsammans med eleven, vårdnadshavare och mottagande verksamhet redan i god tid samtalar om nästa steg, vilka mål som finns och vilket stöd som behövs. En genomtänkt utskolningsprocess där ansvarsfördelning, tidplan och uppföljning är tydligt definierade, gör att övergången kan ske stegvis och utan onödiga avbrott.

En central del i detta arbete är överlämningen av information. Det handlar inte bara om att dela betyg och resultat, utan också om att föra vidare kunskap om elevens styrkor, behov, arbetssätt och lärandestrategier. När mottagande lärare och skolor får en helhetsbild av elevens bakgrund kan undervisningen planeras på ett sätt som bygger vidare på det som redan fungerar. Personliga möten mellan avlämnande och mottagande personal är ofta avgörande. Dokument kan ge en översikt, men samtal skapar en djupare förståelse.

Delaktighet, gradvis infasning och stöd

För många elever blir övergången mer framgångsrik om den sker gradvis. En framgångsrik metod är att eleven börjar läsa en eller flera kurser i tex det nationella programmet parallellt med sina IM-studier. Det ger eleven tid att vänja sig vid nya krav och arbetssätt och skapar en bro mellan två utbildningsmiljöer. Lika viktigt är kontinuerliga avstämningar mellan lärare i IM och exempelvis mottagande nationellt program. På så sätt kan stödinsatser justeras längs vägen och eleven får en känsla av att utvecklingen följs upp och tas på allvar.

Elevens egen delaktighet är också central. När eleven vet vad som väntar, vilka steg som kommer härnäst och vad som förväntas ökar motivationen och möjligheten att ta ansvar för sin egen utveckling. Övergången får då en tydligare riktning och blir en naturlig del av lärprocessen, inte ett abrupt avbrott.

Utmaningar, utvecklingsbehov och möjligheter

Det finns också utmaningar när det gäller övergångar. Dokumentation är ibland bristfällig eller når inte mottagande verksamhet. Rutiner skiljer sig mellan huvudmän och skolor, vilket kan göra att elever faller mellan stolarna. Många elever vittnar om att de inte känner sig förberedda på övergången och att de kastas in i nya sammanhang utan tydliga förväntningar. Särskilt nyanlända elever, som kan ha kort skolbakgrund och ofullständig dokumentation, riskerar att möta extra stora hinder.

För att möta dessa utmaningar behöver skolor arbeta systematiskt och långsiktigt med övergångar. Det handlar om att etablera gemensamma rutiner och tydliga strukturer, men också om att skapa en kultur där samverkan mellan olika verksamheter är självklar. Elevens delaktighet bör vara en röd tråd genom hela processen. Planering, överlämning, gradvis infasning, samverkan och uppföljning är nyckelord.

När övergångar fungerar väl skapar de en bro mellan utbildningens olika delar och öppnar dörrar till nya möjligheter. Då blir IM inte en återvändsgränd, utan en språngbräda vidare till nationella program, annan utbildning eller arbetsliv. Det är i dessa övergångar som utbildningssystemets ansvar för att alla elever ska få en reell chans att fullfölja sin utbildning blir som tydligast.

Film om övergångar till och från IM

Filmen belyser olika metoder och arbetssätt i arbetet med övergångar särskilt gällande nyanlända elever. Dessa är framtagna av medverkande kommuner och skolor i SKR:s IMprove-projekt vars syfte är att öka genomströmningen inom introduktionsprogram och framför allt inom Språkintroduktion. Filmen är tre minuter lång. Det finns även en syntolkad version av filmen.