Eskilstuna kommun

Läsning i anpassad grundskola

I och med läroplansreformen 2022 ska eleverna i anpassad grundskola erbjudas möjlighet att utveckla ett kvalificerat läsande (och skrivande).

Bild på bokstavskorten s o l och tre bildkort med texterna stol, öra, sol.  AI-genererad bild.

Om text i läroplanen

Undervisningen i ämnet svenska och svenska som andraspråk ska därför skapa möjligheter för eleverna att utveckla ”förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt med andra former för kommunikation” och ”förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur och andra texter”.

Gällande ämnesområdet kommunikation ska eleverna genom undervisning ges möjlighet ”att utveckla sin förståelse av ord och begrepp samt förmågan att läsa, skriva och delta i skriftspråkliga aktiviteter”.

Inom inriktning ämnen ska eleverna enligt kursplanen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 kunna läsa enkla meningar i bekanta och elevnära texter med kända ord samt visa begynnande läsförståelse.

För inriktning ämnesområden ska eleverna i årskurs 9 enligt kursplanen för ämnesområdet kommunikation bl.a. delta i läsrelaterade aktiviteter (grundläggande kunskaper) samt läsa ord och enkla meningar (fördjupade kunskaper).

Om undervisning

Sedan 1 juli 2024 gäller Garantin för tidiga insatser även för anpassad grundskola. Det nationella bedömningsstödet för årskurs 1 och 3 är därmed obligatoriskt att genomföra. Utöver det finns materialet Gilla Läsa Skriva som stöd för lärare.

Många lärare i anpassad grundskola inriktning ämnen upplever att en utmaning i undervisningen är att arbeta med läsande så att elevernas läsförståelse ökar. Ofta lär sig eleverna de tekniska aspekterna av läsande, medan en djupare förståelse av det lästa kan vara mer utmanade.

För att utveckla en bra läsförståelse behöver eleverna få rikligt med tillfällen att möta texter. Elever behöver även ofta få kontakt med det skrivna språket tillsammans med lärare och klasskamrater samt träffa på olika typer av texter (även okända texter) för att öva upp sin läsförståelseförmåga på ett bra sätt.

Redan under de lägre åldrarna bör eleverna få möjlighet att använda digitala lärresurser för tillgänglig undervisning för att på sätt få möjlighet att utveckla sin läsning. Påbörjad forskning indikerar att elever i anpassad grundskola med medelsvår intellektuell funktionsnedsättning utvecklar sin läsförståelse genom att använda de digitala lärresurserna integrerat i undervisningen.

The Simple View of Reading och intellektuell funktionsnedsättning

Läsutvecklingen för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) följer i grunden samma mönster som för elever utan IF, men utvecklingen kan ta längre tid och kräver mer tålamod och uthållighet från både lärare och elever. Med rätt insatser kan dessa elever göra betydande framsteg i sin läsförmåga, även om utvecklingen sker i en långsammare takt.

Förmågan att avkoda ord, det vill säga att koppla bokstäver till ljud och läsa ut ord, kan nå en platå tidigare för elever med IF. Detta innebär att deras förmåga att läsa ord flytande kan stanna av vid en viss punkt, och det kan krävas extra insatser för att bibehålla och vidareutveckla denna förmåga. Dock betyder inte detta att deras läsutveckling är fullständigt begränsad.

Läsförståelsen, som är den andra komponenten i The Simple View of Reading, kan fortsätta att utvecklas även efter att avkodningsförmågan har planat ut. Genom god undervisning som fokuserar på att bygga ordförråd och stärka hörförståelse, kan eleverna kompensera för brister i avkodningen. Deras ordförråd och förmåga att förstå muntliga instruktioner och berättelser blir viktiga verktyg för att förstå skriftlig information.

Det är avgörande att systematiskt träna läsning för elever med IF, genom en kombination av intensiv träning av avkodning och undervisning som fokuserar på läsförståelse och språkförståelse. Genom att kontinuerligt arbeta med texter, både skönlitteratur och faktatexter, kan eleverna utveckla en djupare förståelse för innehållet trots begränsningar i avkodningsförmågan.

En viktig aspekt att ha i åtanke är att elever med IF har en stor inneboende potential att utveckla sin läsförmåga. Även om det kan krävas mer tid och tålamod, kan dessa elever med rätt stöd och systematiska insatser göra betydande framsteg i sin läsutveckling, och genom undervisning anpassad efter deras individuella behov, har de möjlighet att både lära sig och uppskatta läsning.

Från teori till praktik

Moment A: Läs och reflektera

Läs igenom sidorna om läsning i anpassad grundskola och fundera över hur du arbetar med läsning i din undervisning idag. Reflektera särskilt över:

  • Hur kombinerar du avkodning och förståelse i din läsundervisning?
  • Hur får eleverna möta texter som både är tillgängliga och utvecklande?
  • På vilket sätt stöttar du elevernas ordförråd och förståelse av innehållet?
  • Hur ser du på elevernas möjligheter att utveckla sin läsförmåga, även om det tar längre tid?

Moment B: Samtala och planera tillsammans

Samtala med dina kollegor med fokus på följande frågor:

  • Hur lär vi våra elever att läsa – både tekniskt och innehållsmässigt?
  • Hur ser balansen ut mellan avkodning, språkförståelse och samtal om text?
  • Hur kan vi skapa fler tillfällen där elever får möta texter tillsammans med andra?
  • Hur kan vi arbeta långsiktigt och tålmodigt med läsning, med utgångspunkt i att elever med intellektuell funktionsnedsättning har stora möjligheter att utvecklas?
  • Hur använder vi digitala resurser på ett sätt som verkligen stärker läsförståelsen?
  • Vad skulle ett mer systematiskt arbete med läsning kunna innebära hos oss?

Planera en läsaktivitet tillsammans, till exempel gemensam läsning av en faktatext eller berättelse, där eleverna ges stöd i både avkodning och förståelse – gärna med något digitalt inslag.

Moment C: Prova i undervisningen

Genomför aktiviteten i din undervisning. Fundera under lektionen på:

  • Hur deltar eleverna?
  • Hur hanterar de innehållet i texten?
  • Vilket stöd verkar vara mest hjälpsamt för olika elever?

Moment D: Dela erfarenheter och utveckla vidare

Samtala med kollegor efter genomförd aktivitet:

  • Hur såg aktiviteten ut i praktiken och hur upplevde eleverna den?
  • Hur fungerade stödet för avkodning och förståelse?
  • Hur använde ni digitala resurser i undervisningen?
  • Vad behöver vi justera, utveckla eller göra mer av?
Uppdaterad: 23 april 2025