Under övergången: Överlämningen
Det här avsnittet handlar om hur vi kan använda överlämningar för att skapa en röd tråd i elevernas skolgång. När vi delar kunskap om elevens lärande, erfarenheter, styrkor, behov, intressen och frågor inför nästa steg blir det lättare för nästa verksamhet att ta vid. Fokus ligger på hur överlämningar kan bli sakliga, användbara och framåtsyftande genom samverkan mellan lärare, elevhälsa, studie- och yrkesvägledare och andra professioner runt eleven.
Att dokumentera för fortsatt lärande
När en elev ska gå vidare till en ny lärare, klass, skola, skolform eller utbildningsväg finns mycket som kan underlätta om den som tar vid får en förståelse för var eleven befinner sig i sin utveckling och vad som har fungerat hittills. Det kan handla om relationer, undervisningssituationer, rutiner eller sätt att visa vad man kan. Det viktiga är att lyfta fram det som gör skillnad.
Överlämningar är ett sätt att skapa kontinuitet i undervisningen. Informationen ska vara saklig och relevant och ge nästa lärare möjlighet att bygga vidare där eleven är. Det kan göras skriftligt, men också i samtal. Ofta är det just i samtalet som nyanser och sammanhang blir tydliga.
Flera perspektiv hjälper oss att förstå helheten
En överlämning handlar sällan enbart om undervisning eller resultat. För att nästa verksamhet ska kunna möta eleven på ett bra sätt behöver flera perspektiv ibland vävas samman. Lärare, elevhälsa och studie- och yrkesvägledare kan bidra med olika delar av elevens skolgång och utveckling.
Studie- och yrkesvägledare möter ofta elever i samtal om framtid, motivation, utbildningsval och tilltro till den egna förmågan. Sådana perspektiv kan också vara viktiga i samband med övergångar. När olika professioner delar relevant information och skapar en gemensam bild av elevens styrkor, erfarenheter och behov blir det lättare att skapa kontinuitet och trygghet inför nästa steg.
Våra ord formar förväntningar
Ibland får en lärare höra i en överlämning att en elev har ”stora behov” eller att eleven ”inte kan” vissa saker, men så visar det sig att eleven faktiskt kan, bara inte i alla lärmiljöer. Det är en viktig påminnelse. Därför behöver vi vara särskilt varsamma när vi beskriver en elev för någon annan. Våra ord formar förväntningar. Om vi fokuserar för mycket på svårigheter, eller beskriver eleven genom personliga egenskaper, kan vi begränsa både synen på eleven och möjligheten att upptäcka styrkor.
Överlämningar ska vara sakliga. Det betyder att vi beskriver situationer, arbetssätt och undervisningssammanhang och inte personlighet eller tolkningar. Vi ska inte undvika att sätta ord på utmaningar, men vi kan beskriva dem på ett användbart sätt så att nästa lärare kan agera klokt. Jämför uttalanden i tabellen för att se hur skillnaden i språk påverkar vad som blir möjligt att förstå och vad som blir möjligt att göra.
Det påverkar också elevens framtidsbild. Hur vi beskriver elever för varandra kan få betydelse för vilka möjligheter, förväntningar och stöd som blir synliga i nästa sammanhang.
| Värderande eller tolkande | Undervisningsnära, sakligt och användbart |
| ”Han är väldigt svag i matte.” | ”Han har haft svårt att lösa uppgifter på egen hand i matematik. Det har fungerat bättre när han fått modellstöd och fått tänka högt tillsammans med en kamrat.” |
| ”Hon har svårt att fokusera.” | ”Hon har haft lättare att komma igång när hon fått arbeta i tydliga steg, gärna med en checklista eller visuell instruktion.” |
| ”Han klarar inte att jobba i grupp.” | ”Han har ofta valt att arbeta enskilt. När han varit i grupp har det fungerat bättre med roller och tydlig förväntan.” |
| ”Hon har låg motivation.” | ”Hon visar mer engagemang när hon får arbeta praktiskt eller när uppgiften är kopplad till hennes intresseområden.” |
| ”Han är utåtagerande.” | ”Vid flera tillfällen har han reagerat starkt när något förändras utan förvarning. Det har hjälpt när vi varit tydliga med vad som ska hända.” |
| ”Hon har stora behov.” | ”Hon har haft behov av stöd i att strukturera sitt arbete och komma igång. Det har fungerat när hon fått tydliga startuppgifter och vuxenstöd nära.” |
| ”Han är blyg och tyst.” | ”Han uttrycker hellre tankar i mindre grupp eller i skrift än i helklass.” |
Digitala överlämningar i Prorenta
I Eskilstuna finns också gemensamma digitala rutiner för vissa överlämningar. De kompletterar de samtal, professionella bedömningar och lokala strukturer som kan behövas runt eleven.I Eskilstuna används Prorenata för att skicka och ta emot digitala överlämningar mellan skolor och skolformer. Det gäller övergångar mellan:
- Förskoleklass till årskurs 1
- Årskurs 6 till 7
- Årskurs 9 till gymnasiet
- Alla skolformer inom anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola
På Pedagog Eskilstuna finns filmer med instruktioner som visar hur du som lärare:
- skapar ett överlämningsärende
- läser och tar emot överlämningar
Till instruktionerna i Prorenata
Frågor för samarbete inför och efter överlämningar
I verksamheter där elever rör sig mellan stadier, skolformer, klasser, program eller lärare finns stora möjligheter att arbeta gemensamt med undervisning, bedömning och övergångar. I skolor där flera stadier ryms inom samma organisation, till exempel F–6 eller F–9, kan samarbetet ofta organiseras nära. I andra övergångar behöver samverkan ske mellan olika skolor eller verksamheter.
Frågebatteriet nedan är tänkt att användas i sammanhang där samverkan över stadier är möjlig, till exempel på gemensamma studiedagar eller i arbetslagsarbete. De kan fungera som utgångspunkt för reflektion, dokumentation och gemensamma planeringsinsatser.
Om progression och undervisning
- Vad vill vi att eleverna har fått med sig när de lämnar vår verksamhet, vårt stadium eller vår undervisning?
- Vad ser vi att elever ofta redan kan när de kommer till oss – och vad behöver vi bygga vidare på?
- Vilka kunskapsområden tenderar att skapa svackor vid övergångar?
- Vad i vår undervisning vill vi att nästa verksamhet eller lärare ska kunna bygga vidare på?
- Hur kan vi synliggöra progression utan att upprepa samma arbetssätt eller innehåll?
- Hur skiljer sig undervisningen mellan våra olika sammanhang, stadier eller skolformer och hur påverkar det elevernas lärande?
- Vilka strukturer, metoder eller arbetssätt fungerar särskilt väl på vårt stadium?
- Hur kan vi planera gemensamma teman eller innehåll över stadiegränser?
Om bedömning och kriterietolkning
- Hur tolkar vi styrdokumentens formuleringar på vårt stadium och hur vet vi att vi gör det likvärdigt?
- Vilka delar i bedömningen upplever vi som mest svårtolkade eller varierande mellan stadierna?
- Hur synliggör vi progression i bedömningen för elever som byter stadium?
- Hur kan vi sambedöma eller resonera kring elevexempel tillsammans?
- Vilken typ av underlag eller exempel skulle hjälpa oss förstå nästa stadiums förväntningar bättre?
- Vad behöver vi visa respektive få veta om elevens tidigare bedömning?
Om elevens behov och lärande
- Hur synliggör vi elevens styrkor och behov i vår dokumentation?
- Vad hjälper oss att förstå elevens sätt att lära?
- Vilka anpassningar eller arbetssätt har fungerat och hur vet vi det?
- Hur vill vi att överlämningen lyfter fram elevens utveckling utan att låsa fast bilden?
- Hur kan vi bli bättre på att ta tillvara elevens egen berättelse om sitt lärande?
- Hur fångar vi elevens tankar om framtiden, nästa steg och det som väntar?
- Hur kan överlämningar hjälpa nästa verksamhet att förstå vad som motiverar eleven och skapar framtidstro?
Om samverkan och struktur
- Hur ofta möts vi över stadiegränser och vad skulle vi vilja använda den tiden till?
- Vad behöver vi för att samarbeta mer systematiskt över stadierna?
- Hur kan vi skapa återkommande forum för samsyn kring undervisning och bedömning?
- Vilka gemensamma dokument, matriser eller frågeställningar kan stödja oss?
- Hur säkerställer vi att olika professioner får bidra med sina perspektiv i överlämningen?
- Hur kan studie- och yrkesvägledare bidra i arbetet med övergångar och överlämningar?
- Hur skapar vi överlämningar där flera professioners perspektiv får bidra till helhetsbilden av eleven?
Om elevövergångar i praktiken
- Hur kan vi planera övergången som en process över tid och inte ett enstaka tillfälle?
- Vad vill vi att eleverna känner igen när de kommer till oss?
- Hur möter vi eleven där den faktiskt befinner sig och inte där vi tror att den borde vara?
- Hur använder vi utvecklingssamtal, elevexempel eller fadderverksamhet som broar mellan stadierna?
- Vad behöver vi förändra i vår praktik för att minska effekten av ”hängmattan”?
Skolinspektionen. (2018). Övergångar: Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7.
Skolverket. (2022). Positiva kamratrelationer är en skyddsfaktor vid skolövergångar.
Skolverket. (2022). Skolövergångar är kritiska steg för barn i behov av stöd. Skolverket.
Skolverket. (2024). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. (Hämtad 2025-06-10)
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2023). Lika värde, nr 2.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2023). Stadieövergångar och skolbyten.
Welén, T. (2022). Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar.
Från teori till praktik
Aktiviteten kan med fördel genomföras tillsammans med flera professioner, exempelvis lärare, elevhälsa, studie- och yrkesvägledare och andra professioner runt eleven, för att synliggöra olika perspektiv på övergångar och överlämningar.
Läs först den inledande texten här på sidan. Fundera på hur de överlämningar som du varit delaktig i har gått till.
Moment A: Ta del av Skolverkets riktlinjer
På Skolverkets webbplats finns en samlad sida med både regler, riktlinjer och konkreta exempel på hur övergångar och överlämningar kan organiseras inom och mellan skolformer.
Steg 1
Lyssna gärna på den här AI-genererade podcasten för att få en förförståelse innan du läser texten.
Steg 2
Ta del av Skolverkets text i sin helhet. Under läsningen markerar vi något som väcker tankar, bekräftar det vi redan gör eller får oss att fundera över hur vi formulerar oss.
Moment B: Reflektion i runda
Inledande runda
Vi turas om att svara på frågan nedan. Var och en får gärna dela en tanke, ett exempel eller en fundering som väckts under läsningen. Det kan vara något vi fastnade för, håller med om eller undrar över. Vi väljer själva hur mycket vi vill säga. Det viktigaste är att alla får möjlighet att bidra, lyssna och tänka tillsammans.
Vad fastnade vi för i Skolverkets text – och varför?
Fördjupning – fortsätt samtalet
Fortsätt samtalet:
- Hur tydligt är syftet med våra överlämningar idag?
- Hur väl stödjer våra rutiner det som behöver överlämnas enligt Skolverkets riktlinjer? Behöver vi skruva på något?
- Hur kan vi stötta varandra i att skriva överlämningar som är sakliga, användbara och professionella?
- Hur fångar våra överlämningar elevens motivation, styrkor och framtidstankar – och inte bara svårigheter eller resultat?
- Vilka perspektiv saknas ibland i våra överlämningar?
- Hur kan vi använda överlämningar för att skapa tillit och framtidstro inför nästa steg?