Att undervisa med ett andraspråksperspektiv

För att undervisningen ska ha ett andraspråksperspektiv behöver vi som lärare ha med oss kunskap om vad som kan vara särskilt utmanande för elever som lär sig läsa på svenska som andraspråk. Det kan till exempel handla om skillnader i språkstruktur och skriftsystem jämfört med elevens förstaspråk, men också om hur ordförrådet på svenska påverkar förståelsen. Allt det här har betydelse för hur vi lägger upp undervisningen och vilket material vi väljer.

Utmaningar i både avkodning och språkförståelse

Enligt modellen The Simple View of Reading bygger läsning på två delar: avkodning och språkförståelse. Båda kan vara utmanande för elever som har svenska som andraspråk. Att uppfatta svenska språkljud (fonem) och att avkoda ord i ett nytt skriftsystem är inte självklart. Språkförståelsen påverkas ofta av ordförrådets bredd och djup, men också av pragmatisk förståelse och tidigare erfarenheter.

Det vi ofta ser hos elever med svenska som andraspråk är att utmaningarna i läsinlärningen kan hänga ihop med:

• Hur likt eller olikt förstaspråket är svenskan när det gäller språkstruktur
• Om skriftsystemen fungerar på liknande sätt eller inte
• Hur stort och djupt elevens ordförråd på svenska är
• Hur språkets stavelsestruktur och ordbildning ser ut

Svenska språkets struktur

Språk är olika uppbyggda, och det märks när elever ska läsa. I svenskan kan ord inledas med flera konsonanter – som i spruta eller skriva. I andra språk är det ovanligt eller inte tillåtet. Det gör att svenska ord kan upplevas som svårlästa, särskilt när eleverna ännu inte automatiserat sin läsning eller är språkligt osäkra. Sammansatta ord, som brandspruta, ställer ytterligare krav.

Om skriftsystemet skiljer sig

Skriftsystem ser också olika ut mellan språk. Arabiskan är fonemisk, precis som svenskan, men saknar ofta skrivna vokaler – de förutsätts av grammatiken. I alfabetiska språk är kopplingen mellan ljud (fonem) och bokstäver (grafem) viktig. I språk som finska eller spanska är den kopplingen enkel: ett ljud motsvarar en bokstav. Där går läsinlärningen snabbare.

Engelskan är mer oregelbunden, vilket gör det svårare att både läsa och stava. Svenskan ligger någonstans mitt emellan. Det finns regelbunden stavning – men också många undantag, som sjö, skjorta eller genre. Man brukar tala om tre nivåer:

• Djup ortografi – när det är svårt att förutse uttalet från stavningen. Här behövs mer minne och fler regler. Kontexten blir viktig för att förstå.
• Grund ortografi – när stavning och uttal hänger ihop. Det går snabbare att lära sig läsa och stava.
• Mellan ortografi – en blandning. Vissa ord följer reglerna, andra kräver mer träning.

Svenska är ett språk med mellan ortografi, vilket innebär att våra elever behöver både regelkunskap och strategier för att hantera undantagen.

Kopplingar mellan fonem och grafem

För elever som håller på att lära sig läsa på svenska som andraspråk är kopplingen mellan bokstav och språkljud en utmaning. Språkljuden i modersmålet stämmer inte alltid överens med dem i svenska. Därför behöver eleverna först lära sig känna igen och uttala de språkljud som hör ihop med varje bokstav.

Om vi som lärare har med oss den medvetenheten kan vi också lägga upp undervisningen på ett sätt som underlättar. Det kan handla om att börja med konsonanter och vokaler som liknar dem i elevens modersmål. Ofta går det att hitta en gemensam grund – bokstäverna l, s och m är till exempel en bra början.

Det betyder förstås inte att du som lärare behöver kunna alla språk. Men det är en styrka att samarbeta med modersmålslärare, studiehandledare, flerspråkiga kollegor eller vårdnadshavare – och att vara nyfiken. Ju mer vi förstår om elevens språkliga bakgrund, desto lättare blir det att tolka uttal, missförstånd och avkodningssvårigheter.

Exempel:

• Förväxling mellan p och b eller f och v är vanligt bland elever med arabiska eller somaliska som modersmål, eftersom dessa ljud har annan status eller saknas helt i de språken.
• I vissa asiatiska språk skiljer man inte mellan l och r, vilket gör det svårt att höra skillnaden i ord som last och rast.

Svenskan är dessutom ett språk med många vokalljud. Vi har nio vokaler och hela 18 vokalljud – och flera kräver rundade läppar. För elever med andra språkbakgrunder kan det vara ovant att både höra skillnaden mellan rita och ryta eller reta och röta, och att själva uttala ljuden rätt. Det krävs träning – att få lyssna, uttala, jämföra och känna efter hur ljuden formas i munnen.

Ordförrådet – nyckeln till förståelse

Ordförrådet är kanske den allra viktigaste faktorn när det gäller språkförståelse. Och just språkförståelsen är ofta den mest utmanande delen i läsningen för elever med svenska som andraspråk – enligt modellen The Simple View of Reading.

För att eleverna ska kunna avkoda ord med förståelse behöver de känna igen orden. Det är lätt att glömma att vissa ord som vi ser som självklara har en kulturell eller språklig laddning som inte är lika självklar för alla. Ord som vår, axel och klippa är exempel på ord som är svåra just för att de är flertydiga.

När vi arbetar med ordförråd räcker det inte att bara förklara ett ord en gång. Eleverna behöver stöta på ordet flera gånger, i olika sammanhang. Då får de chans att:

• förstå vad ordet betyder
• se när det passar att använda det
• se hur det hänger ihop med andra ord

Ett exempel: ordet sno kan betyda knycka eller tvinna, beroende på sammanhanget. Genom att jämföra sno–stjäla–ta och sno–knycka–ge tillbaka får eleverna syn på både betydelser och relationer mellan ord.

Interaktiv högläsning och språklig interaktion

För att läsundervisningen verkligen ska bli språkutvecklande behöver eleverna få många möjligheter att lyssna till och använda språket i interaktion, med dig och med varandra. Högläsning är ett utmärkt tillfälle att väva in språkliga jämförelser och samtal om ord, uttryck och betydelser.

Det handlar inte bara om att höra svenska – utan om att leka med, förstå och använda det. Att kunna jämföra med andra språk eleverna kan är också värdefullt. Då visar vi att deras flerspråkighet är en resurs som är bra att använda.

Läs mer

På Nationellt centrum för svenska som andraspråk finns texter som behandlar andraspråksperspektivet i läsinlärningen.

Andraspråksperspektiv i tidig läs- och skrivundervisning