Varför högläsning?

Högläsning är ett kraftfullt pedagogiskt verktyg för elever i alla åldrar och ämnen. När vi läser högt skapas naturliga möten där elever kan dela upplevelser och stärka gemenskapen, oavsett om det gäller skönlitteratur, sakprosa eller ämnestexter. Högläsningen stimulerar elevernas fantasi och tänkande, stärker deras språkliga förmågor och ordförråd, samt ökar deras förståelse för olika perspektiv och sammanhang. Dessutom utvecklar den elevernas inlevelseförmåga och känsla för nyanser, samtidigt som den väcker frågor och samtal som hjälper dem att bättre förstå sig själva och världen omkring. Oavsett ämne eller årskurs erbjuder högläsningen en väg att öppna dörrar till nya idéer, konstformer och kunskapsområden. Den skapar helt enkelt goda förutsättningar för lärande och utveckling på djupet.

Högläsningens fyra delar

Som högläsande lärare har vi en unik möjlighet att stödja och stärka elevernas läsutveckling genom att läsa texter högt som de ännu inte själva behärskar. Det utmanar dem att ta sig an mer komplexa språkliga och begreppsmässiga strukturer. Samtidigt visar vi genom vårt eget sätt att läsa och tolka texten hur en skicklig läsare navigerar genom olika utmaningar.

Högläsningen ger oss möjlighet att röra oss över hela The Simple View of Reading. Vi kan dela in högläsningen i fyra delar:

• Ordförråd
• Hörförståelse
• Språklig struktur
• Läsförståelse

Ordförråd

Stanna gärna upp vid ord som kan vara nya eller ovana för eleverna. Lyft orden, fundera högt kring vad de betyder och ge eleverna möjlighet att diskutera orden tillsammans med dig. På så vis hjälper du eleverna att bredda och fördjupa sitt ordförråd.

Hörförståelse

Läs medvetet med tanke på elevernas hörförståelse. Variera gärna tonläge, tempo och betoning för att hjälpa dem att förstå texten bättre. Pausa ibland och låt eleverna få reflektera över det de hört.

Språklig struktur

Rikta också elevernas uppmärksamhet mot textens språkliga struktur. Titta närmare på hur meningarna och styckena är uppbyggda. Diskutera öppet vad som gör att texten fungerar eller är svår och sätt ord på hur textens delar hänger ihop. Det gör eleverna medvetna om språkets och textens konstruktion.

Läsförståelse

När vi stannar upp under läsningen kan vi modellera viktiga läsförståelsestrategier. Kanske tänker vi högt och ställer frågor om ord eller uttryck som är oklara, funderar på vad de betyder eller hur de hänger ihop med textens helhet. Vi kan göra kopplingar till andra texter eller händelser och vägleda eleverna genom textens olika delar. Genom att visa hur vi själva funderar, ställer frågor och kopplar samman information, hjälper vi eleverna att utveckla ett mer reflekterande och aktivt förhållningssätt till sin egen läsning. Det vi gör blir konkreta exempel för dem att följa och prova själva, vilket stärker deras egna strategier för läsförståelse.

Läsa för eller med eleverna?

Högläsningen kan ha olika syften. Ibland kan det vara den avkopplande gemensamma lässtunden som står i fokus. Lässtunden kan väcka läslust och du får agera läsande förebild. För att nå en utvecklad läsförmåga är denna typ av högläsning inte tillräcklig. Att bara lyssna på en uppläst text räcker inte för att eleverna ska utveckla sin förståelse för innehållet, sitt språk och sin läsförståelse fullt ut. Det betyder att vi inte enbart kan läsa för eleverna, utan vi behöver läsa med eleverna och därmed göra högläsningen till en aktiv process där eleverna är involverade.

Högläsningen som aktiv process

För att aktivera eleverna och stärka deras förståelse kan du tänka på vad ni gör före, under och efter själva högläsningen. För att undvika att hamna i handuppräckning där ett fåtal elever blir aktiva kan du aktivera alla elever med hjälp av olika typer av kooperativa övningar för att på så sätt göra eleverna mer delaktiga i lärandeprocessen, exempelvis EPA, Karusellen, Fråga-fråga-byt, Ping Pong.

Val av högläsningsbok

Vilken bok vi väljer har stor betydelse för hur långt eleverna kan nå i sin utveckling. När eleverna läser på egen hand i valfria böcker behöver de välja en bok som intresserar dem och som nivåmässigt motsvarar deras läsförmåga. När vi högläser behöver vi lämna bekvämlighetszonen och istället använda böcker som ger större utmaningar. Den här bilden förklarar hur ett bokval för elever i åldern 6-9 år skulle kunna se ut:

I den yttre cirkeln hittar vi större variation, både i innehåll och språk. Här finns böcker som ofta är för utmanande för eleverna att läsa på egen hand. När vi högläser de texterna blir vi det stöd som eleverna behöver i sin proximala utvecklingszon. Vi hjälper dem att ta sig an innehållet på ett djupare sätt än de hade kunnat göra själva. Och med en större bredd av texter, från faktaböcker till poesi, öppnar vi också upp för aktiv läsning.

Vår roll som modellerande läsare blir central. Därför behöver vi välja texter som bjuder in till att stanna upp, reda ut och samtala. Det kan vara texter där vi visar hur man tänker kring ett ord, tolkar en mening eller knyter ihop delar. Det kan också vara texter som eleverna kan inspireras av i sitt eget skrivande, till exempel med målande beskrivningar, dialoger, parallellhandlingar eller inre monologer.

Att läsa en bok tillsammans handlar om mer än att förstå handlingen. När vi varierar våra högläsningsböcker väcker vi både upplevelse och eftertanke och hjälper eleverna att koppla ihop det de läser med sin egen vardag, andra texter och världen omkring. Det är så vi vidgar deras perspektiv genom den gemensamma läsupplevelsen.

Som lärare behöver vi visa eleverna hur bred och rik litteraturen är. Vi kan inte bara erbjuda det som känns igen. Välj därför en bok som passar det du vill att eleverna ska lära sig, inte bara något som är lätt att ta till för att det är bekant. Våga utmana. Om inte vi gör det, hur ska eleverna då upptäcka något nytt?

Ingång till skriftspråket

När vi högläser med eleverna ger vi dem en viktig ingång till skriftspråket. Språket i texter skiljer sig från det vardagliga talspråket. I samtal ansikte mot ansikte har vi många ledtrådar som stöttar förståelsen – kroppsspråk, ansiktsuttryck, tonfall och möjligheten att direkt ställa frågor.

Skriftspråket saknar de här naturliga stöden. Här bär språket mer av betydelsen själv, vilket gör det både mer abstrakt och mer krävande. Därför behöver eleverna få möta och vänja sig vid det skrivna språkets struktur, ordval och uttryckssätt – något vi kan hjälpa dem med genom högläsning.

När vi läser högt ger vi eleverna möjlighet att ta del av ett mer avancerat och varierat språk än vad de kanske själva klarar att läsa. De får höra hur skriven text låter, oavsett om det är en berättelse, en faktatext eller en dikt. Det gör det lättare att förstå hur olika texter är uppbyggda och ger dem en tryggare känsla för hur skriftspråk fungerar – något som är avgörande både under skoltiden och långt därefter.