Varför högläsning?

Högläsning är ett kraftfullt pedagogiskt verktyg för elever i alla åldrar. När vi läser högt skapas naturliga möten där elever kan dela upplevelser och stärka gemenskapen, oavsett om det gäller skönlitteratur, sakprosa eller ämnestexter. Högläsningen stimulerar elevernas fantasi och tänkande, stärker deras språkliga förmågor och ordförråd, samt ökar deras förståelse för olika perspektiv och sammanhang. Dessutom utvecklar den elevernas inlevelseförmåga och känsla för nyanser, samtidigt som den väcker frågor och samtal som hjälper dem att bättre förstå sig själva och världen omkring. Oavsett ämne eller årskurs erbjuder högläsningen en väg att öppna dörrar till nya idéer, konstformer och kunskapsområden. Den skapar helt enkelt goda förutsättningar för lärande och utveckling på djupet.

Högläsningens fyra delar

Som högläsande lärare har vi en unik möjlighet att stödja och stärka elevernas kommande läsutveckling genom att läsa texter högt som de ännu inte själva behärskar. Samtidigt visar vi genom vårt eget sätt att läsa och tolka texten hur en skicklig läsare navigerar genom olika utmaningar.

Högläsningen ger oss möjlighet att röra oss över hela The Simple View of Reading. Vi kan dela in högläsningen i fyra delar:

• Ordförråd
• Hörförståelse
• Språklig struktur
• Läsförståelse

Ordförråd

Genom att läsa texter som ligger över barnens spåkliga nivå får de möta ord och uttryck de annars sällan stöter på. Men det räcker inte att bara förklara ett ord i förbifarten. För att eleverna verkligen ska förstå och kunna använda nya ord behöver vi arbeta mer aktivt under själva högläsningen. Innan vi börjar läsa har vi förberett vilka ord som kan vara nya.

Vi stannar upp vid de nya orden, tänker högt kring vad de betyder och låter eleverna samtala om dem tillsammans. Orden förklaras kort och konkret, men får också liv genom exempel, bilder, gester eller små aktiviteter. När eleverna sedan får pröva orden själva genom att koppla dem till egna erfarenheter – breddas och fördjupas deras ordförråd. På så sätt blir högläsningen både en gemensam upplevelse och en kraftfull undervisningssituation.

Hörförståelse

Hörförståelse handlar om att kunna ta in, tolka och minnas det man hör. I förskolan tränas den genom högläsning där vi som lärare medvetet varierar tonläge, tempo och betoning för att göra innehållet tydligt.

När vi pausar under läsningen och låter eleverna samtala eller reflektera över det de hört, får de stöd att sätta ord på sina tankar och bygga förståelse. På så sätt utvecklas hörförståelsen både genom att lyssna aktivt och genom att bearbeta innehållet tillsammans.

Språklig struktur

Språklig struktur handlar om att upptäcka hur språket är uppbyggt och hur ord kan förändras och kombineras. Vid högläsning kan vi tillsammans undersöka ord ur texten: plocka isär dem i fonem och stavelser, hitta rotmorfem och se hur de förändras när vi lägger till prefix eller suffix. Tillsammans kan ni till exempel leka med ord som fri → befria, frihet, ofri, eller laborera med hur olika ändelser ger orden nya betydelser.

När vi leker med språkets delar blir barnen mer medvetna om hur ord och meningar fungerar, vilket stärker deras språkutevckling

Läsförståelse

När vi stannar upp under läsningen kan vi modellera viktiga läsförståelsestrategier. Kanske tänker vi högt och ställer frågor om ord eller uttryck som är oklara, funderar på vad de betyder eller hur de hänger ihop med textens helhet. Vi kan göra kopplingar till andra texter eller händelser och vägleda eleverna genom textens olika delar. Genom att visa hur vi själva funderar, ställer frågor och kopplar samman information, hjälper vi barnen att utveckla ett mer reflekterande och aktivt förhållningssätt till det de hör. Det vi gör blir konkreta exempel för dem att följa och prova själva när de hör en text. Vi lägger grunden till deras utveckling av läsförståelse när de senare ska bli självständiga läsare.

Läsa för eller med barnen?

Högläsningen kan ha olika syften. Ibland kan det vara den avkopplande gemensamma lässtunden som står i fokus. Lässtunden kan väcka läslust och du får agera läsande förebild. För att nå en utvecklad läsförmåga är denna typ av högläsning inte tillräcklig. Att bara lyssna på en uppläst text räcker inte för att barn ska utveckla sin förståelse för innehållet, sitt språk och sin läsförståelse fullt ut.

Det betyder att vi inte enbart ska läsa för barnen, utan vi behöver läsa med dem och därmed göra högläsningen till en aktiv process där barnen är involverade.

Högläsningen som aktiv process

För att aktivera barnen och stärka deras förståelse kan vi tänka på vad vi gör före, under och efter själva högläsningen. För att undvika att hamna i handuppräckning där ett fåtal banr blir aktiva kan vi aktivera alla dem med hjälp av olika typer av kooperativa övningar för att på så sätt göra barnen mer delaktiga i lärandeprocessen, exempelvis EPA, par eller gruppsamtal kring bilder, samarbeten kring bildskapande utifrån textens innehåll och budskap.

Lekfulla läsupplevelser

I förskolan är högläsningen en språklig, social och estetisk aktivitet. Barn lär sig genom hela kroppen och genom samspel, därför behöver högläsningen inte bara stanna vid den upplästa texten. När berättelsen får fortsätta in i barnens lek skapas en naturlig koppling mellan språk, fantasi och erfarenheter. Genom att leka en bok, gestalta och dramatisera kan barnen både bearbeta och fördjupa sin förståelse av det de har lyssnat på.

Att leka en bok innebär att barnen tar berättelsen vidare in i sina egna lekar. Genom att bygga miljöer, använda figurer eller låta bokens rekvisita flytta in i olika delar av förskolan blir texten något som barnen kan återvända till om och om igen. De får utforska händelser, relationer och idéer på sina egna villkor och samtidigt använda och utveckla sitt språk i meningsfulla interaktioner med andra.

Dramatisering och gestaltning gör berättelserna levande. När barn får ta rollen som en figur ur boken, pröva hur hen känner sig eller röra sig som hen gör, blir språket tydligare och mer begripligt. Genom att sätta ord på karaktärernas tankar och känslor utvecklas barns förmåga att uttrycka sig och förstå både sig själva och andra. Även små inslag av teater, som att frysa en scen, skapa ansiktsuttryck eller använda enkla rekvisita kan hjälpa barnen att minnas, resonera och göra egna tolkningar av texten.

Kombinera högläsning med skapande uttrycksformer

Högläsningen kan också få ta plats i skapande uttrycksformer. Att rita, måla, bygga eller skapa ljud till boken gör att fler sinnen aktiveras. Barn kan ta fasta på ett ögonblick som gjorde dem nyfikna, rädda eller glada och ge det en ny form. På det sättet blir boken en ingång till fler språkliga och kreativa aktiviteter där varje barn kan delta utifrån sina förutsättningar.

Det är i mötet mellan text, barnets erfarenheter och den gemensamma leken som läsupplevelsen blir som allra starkast. Högläsningen lägger grunden för ett rikt språk, men också för livslång nyfikenhet och lust att lära. När pedagoger modellar läsning, väcker frågor, bjuder in till lek och bygger vidare på barnens idéer får högläsningen en självklar plats i det dagliga arbetet på förskolan – inte bara som en stund av lyssnande, utan som en process där berättelserna fortsätter att växa i barnens händer.

Val av bok

Vilken bok vi väljer har stor betydelse för hur långt barnen kan nå i sin utveckling. När barn själva väljer blir det ofta det de känner igen eller hört förut. När vi högläser behöver vi lämna bekvämlighetszonen och istället använda böcker som ger större utmaningar vad gäller texttyp och språkligt innehåll.

Vår roll som modellerande läsare är central. Därför behöver vi välja texter som bjuder in till att stanna upp, reda ut och samtala. Det kan vara texter där vi visar hur man tänker kring ett ord, tolkar en mening eller knyter ihop delar.

Att läsa en bok tillsammans handlar om mer än att förstå handlingen. När vi varierar våra högläsningsböcker väcker vi både upplevelse och eftertanke och hjälper barnen att koppla ihop det de läser med sin egen vardag, andra texter och världen omkring. Det är så vi vidgar deras perspektiv genom den gemensamma läsupplevelsen.

Som pedagog behöver vi visa barnen hur bred och rik litteraturen är. Vi kan inte bara erbjuda det som känns igen. Välj därför en bok som passar det du vill att barnen ska utveckla, inte bara något som är lätt att ta till för att det är bekant. Våga utmana. Om inte vi gör det, hur ska våra barn annars kunna upptäcka något nytt?

Ingång till skriftspråket

När vi högläser med barnen ger vi dem en viktig ingång till skriftspråket. Språket i texter skiljer sig från det vardagliga talspråket. I samtal ansikte mot ansikte har vi många ledtrådar som stöttar förståelsen – kroppsspråk, ansiktsuttryck, tonfall och möjligheten att direkt ställa frågor.

Skriftspråket saknar de här naturliga stöden. Här bär språket mer av betydelsen själv, vilket gör det både mer abstrakt och mer krävande. Därför behöver barnen få möta och vänja sig vid det skrivna språkets struktur, ordval och uttryckssätt – något vi kan hjälpa dem med genom högläsning.

När vi läser högt ger vi barnen möjlighet att ta del av ett mer avancerat och varierat språk än de själva använder. De får höra hur skriven text låter, oavsett om det är en berättelse, en faktatext eller en dikt. Det gör det lättare att förstå hur olika texter är uppbyggda och ger dem en tryggare känsla för hur skriftspråk fungerar – något som är avgörande inför skolstarten.

Planera för aktiv högläsning

För att högläsningen ska bli en aktiv process som stärker barnens språk och förståelse behöver vi tänka igenom både bokval, frågor och arbetssätt. Nu finns en mall som stöd i planeringen. Ladda ned den och använd som underlag när du planerar din nästa högläsning, ensam eller tillsammans med kollegor.