Lässtrategier och läsförståelsestrategier
Lässtrategier hjälper oss att göra det osynliga synligt. Att sätta ord på hur en tänkande läsare gör: ställer frågor, gissar, funderar, backar, kopplar och sammanfattar. Strategierna kan bli ett verktyg i stunden, men också något som långsamt bygger elevernas självständighet som läsare.
Bearbeta texter tillsammans med eleverna
Som lärare har du en avgörande roll i att se till att eleverna inte lämnas ensamma med sin läsning. Vi vet att elever läser med olika förutsättningar. En del har lässtrategierna med sig, andra behöver få dem synliggjorda många gånger och i olika sammanhang.
Genom att arbeta aktivt med texter tillsammans med eleverna skapar du en stödjande miljö där alla får möjlighet att utvecklas som läsare. Att undervisa i lässtrategier handlar inte om att lägga till ett nytt moment, utan om att medvetandegöra det vi redan gör: visa hur en läsare tänker, tolkar och hittar vägen in i en text.
Det gemensamma arbetet gör stor skillnad för både elevernas förståelse av innehållet och deras läsutveckling.
Aktiv och gemensam läsning
Att utveckla elevernas läsförståelse sker därför bäst när texter bearbetas tillsammans, i samspel mellan dig som lärare och eleverna, samt mellan eleverna själva. Den gemensamma bearbetningen av texter gör det möjligt att förtydliga och klargöra innehållet utan att förenkla det. På så sätt får eleverna möjlighet att ta sig an tillräckligt krävande texter, vilket hjälper dem att utveckla strategier för att hantera svårare innehåll.
När du som lärare modellerar din egen läsning, genom att tänka högt, stanna upp vid oklara delar, ställa frågor och göra kopplingar, visar du för eleverna hur de kan närma sig en text. Genom att engagera eleverna i diskussioner kring vad som är svårt eller oklart, och låta dem reflektera över textens budskap tillsammans, ger du dem verktygen att utveckla en djupare förståelse. Denna dialog och samverkan skapar också möjlighet för eleverna att höra olika perspektiv och tankar, vilket ytterligare bidrar till att bredda deras läsupplevelse.
Läsförståelse är alltså inte bara något som sker individuellt utan växer fram genom samspel. Gruppdiskussioner, textsamtal och kamratrespons hjälper eleverna att sätta ord på sina tankar och bearbeta texter på djupet. Detta arbetssätt stödjer även utvecklingen av elevernas kritiska tänkande och analytiska förmåga, då de får möjlighet att analysera och tolka texter tillsammans med sina kamrater.
Ta del av film om aktiv läsning
Den här filmen beskriver hur du kan arbeta med aktiv, gemensam läsning:
Läsförståelseprocessen består av tre dimensioner: läsaren, texten och läsaktiviteten och är en komplex aktivitet. Att ge eleverna metakognitiva strategier, dvs. att veta varför, när och hur olika strategier används vid läsning av olika texter är viktigt. Metakognition och läsförståelse är reciproka, dvs står i direkt beroende till varandra.
Det finns ett trettiotal olika lässtrategier som kan kategoriseras i tre grupper:
- Memoreringsstrategier (anteckningar, nyckelord, läsa om, stryka under, återberätta),
- Fördjupningsstrategier (aktivera bakgrundskunskaper, förutsäga, finna luckor i texten, närläsning, sammanfattning, visualisering)
- Kontrollstrategier (målsättning, klargöra, övervaka förståelse, ställa och besvara frågor)
Läsförståelsestrategier
Här är sex strategier som kan hjälpa eleverna att förstå både skönlitteratur och faktatexter. Hur de används varierar förstås med syfte, elevgrupp och texttyp, men tanken är att strategierna kan bli ett naturligt verktyg för både dig och eleverna.
Förutspå
När elever får chans att fundera på vad en text kan komma att handla om, ökar chanserna att de engagerar sig redan innan läsningen börjat. Det kan vara så enkelt som att titta på en rubrik, en bild eller en ingress och ställa frågan: Vad tror ni? Att förutspå kan fungera både före och under läsningen, och kräver inte alltid en särskild uppgift – det kan vävas in i samtalet. Här är ett gäng frågor:
- Vad tror vi att texten kommer att handla om baserat på titel, underrubriker och bilder? (Sakprosa)
- Vad vet vi redan om det här ämnet? (Sakprosa)
- Har vi sett några nyckelord i rubrikerna som kan ge oss en ledtråd om innehållet? (Sakprosa)
- Vilken typ av text verkar det vara? (Sakprosa)
- Om vi bara fick läsa en del av texten, vilken del tror vi skulle vara mest informativ? (Sakprosa)
- Vad tror vi att vi kommer att lära oss av den här texten? (Sakprosa)
- Vad tror vi att berättelsen kommer att handla om baserat på titel och omslag? (Skönlitteratur)
- Om vi läser de första meningarna, vad får vi för intryck av berättelsen? (Skönlitteratur)
- Vad tror vi att nästa stycke eller avsnitt kommer att handla om? (Sakprosa)
- Finns det ledtrådar i det vi precis har läst som hjälper oss att förutsäga vad som kommer härnäst? (Sakprosa)
- Tror vi att texten kommer att förklara något nytt eller utveckla något som redan nämnts? (Sakprosa)
- Om vi tittar på nästa rubrik eller bild, hur påverkar det vår förutsägelse? (Sakprosa)
- Vad tror vi kommer att hända i nästa kapitel eller avsnitt? (Skönlitteratur)
- Hur tror vi att huvudpersonen kommer att agera efter det som precis har hänt? (Skönlitteratur)
- Tror vi att berättelsen kommer att ta en oväntad vändning? (Skönlitteratur)
- Fick vi reda på allt som vi trodde att vi skulle få lära oss? (Sakprosa)
- Om vi skulle fortsätta läsa en längre version av den här texten, vad tror vi att den skulle handla om? (Sakprosa)
- Om vi fick skriva ett avslutande stycke till den här texten, vad skulle vi ta med? (Sakprosa)
- Stämde våra förutsägelser om handlingen? Hur ändrades de under läsningen? (Skönlitteratur)
Ställ frågor
Att ställa frågor under läsningen hjälper eleverna att hålla fokus och förstå textens innehåll på ett djupare plan. Det kan vara frågor som handlar om textens handling, karaktärer, eller till och med om fakta i en informativ text. Frågor öppnar upp för reflektion och leder till ett mer aktivt och medvetet läsande.
- Finns det några ord eller begrepp som vi behöver reda ut för att förstå texten bättre? (Sakprosa)
- Kan vi använda sammanhanget för att förstå vad ett svårt ord betyder? (Sakprosa)
- Är det någon mening eller stycke som känns svår att förstå? Hur kan vi göra den tydligare? (Sakprosa)
- Vad betyder det här ordet i just den här texten? Kan det ha olika betydelser i andra sammanhang? (Sakprosa)
- Kan vi använda bilder, grafer eller faktarutor för att klargöra något i texten? (Sakprosa)
- Finns det någon person, plats eller händelse som vi inte riktigt förstår? (Skönlitteratur)
- Kan vi hitta ledtrådar tidigare i texten? (Skönlitteratur)
- Vilka ord eller delar av texten var svårast att förstå? (Sakprosa)
- Finns det fortfarande något vi är osäkra på? Hur kan vi ta reda på mer? (Sakprosa)
- Kan vi förklara texten för någon annan med våra egna ord? (Sakprosa)
- Vilka strategier fungerade bäst när vi behövde reda ut något? (Sakprosa)
- Var det något i berättelsen som vi fortfarande inte förstår? (Skönlitteratur)
- Kan vi nu förklara något som först var oklart, men som blev tydligare när vi läste vidare? (Skönlitteratur)
Skapa inre bilder
Att skapa inre bilder under läsningen gör texten mer levande och hjälper eleverna att förstå och minnas bättre. Genom att visualisera textens handling, karaktärer eller miljöer kan eleverna göra texten mer konkret och lättare att relatera till.
- Vi ska läsa om en viktig historisk händelse. Föreställ dig att du levde under den tiden – hur skulle det se ut omkring dig? Vad skulle du höra? (sakprosa)
- Vi ska läsa om rymden. Föreställ dig att du står på Mars och tittar upp mot himlen. Hur ser det ut? (sakprosa)
- Vi ska läsa om hur en bro konstrueras. Se framför dig en bro – vilka delar tror du är viktigast för att den ska hålla? (sakprosa)
- Texten handlar om människokroppen. Tänk på hur ditt hjärta slår – hur rör sig blodet genom kroppen? (sakprosa)
- Den här boken heter... Om du blundar, vad ser du framför dig? (skönlitteratur)
- Vad får du för bild i huvudet när du hör orden ”mörk skog”, ”storstadspuls” eller ”brinnande vulkan”? (skönlitteratur)
- Hur ser det ut när två kontinentalplattor krockar och skapar en jordbävning? Hur rör sig marken? (sakprosa)
- Texten handlar om elektricitet. Föreställ dig en strömbrytare som slås på – vad händer i ledningarna inuti väggen? (sakprosa)
- Vi läser om fotosyntesen. Kan du se framför dig hur solens strålar träffar ett blad och startar processen? (sakprosa)
- Du lär dig en ny basketteknik. Föreställ dig att du gör rörelsen – hur känns det i kroppen? (sakprosa)
- Hur ser platsen ut där karaktären befinner sig just nu? Är det trångt, öppet, mörkt, ljust? (skönlitteratur)
- Beskriv för dig själv hur huvudpersonens ansiktsuttryck ser ut i den här scenen. (skönlitteratur)
- Vi läste om olika klimatzoner. Om du föreställer dig en regnskog och en öken, vilka skillnader ser du framför dig? (sakprosa)
- Tänk tillbaka på när vi läste om vattnets kretslopp. Hur ser din bild ut av hur vattnet rör sig mellan hav, moln och regn? (sakprosa)
- Vi har läst om en viktig historisk händelse. Vilken bild får du i huvudet när du tänker på den? (sakprosa)
- Vi har läst om olika religiösa ritualer. Föreställ dig hur en ceremoni ser ut – vilka ljud, färger och rörelser kan du se framför dig? Hur tror du att det känns att vara där? (sakprosa)
- Om du skulle rita en bild av den viktigaste scenen i berättelsen, vad skulle du ta med? (skönlitteratur)
Red ut oklarheter
Det är helt naturligt att stöta på svårigheter när man läser, särskilt när man möter nya ord, komplexa begrepp eller långa meningar. Att hjälpa eleverna att reda ut oklarheter är en viktig del av lässtrategierna, och det stärker deras förståelse för texten och deras självförtroende som läsare.
- Finns det några ord eller begrepp som vi behöver reda ut för att förstå texten bättre? (sakprosa)
- Kan vi använda sammanhanget för att förstå vad ett svårt ord betyder? (sakprosa)
- Är det någon mening eller stycke som känns svår att förstå? Hur kan vi göra den tydligare? (sakprosa)
- Vad betyder det här ordet i just den här texten? Kan det ha olika betydelser i andra sammanhang? (sakprosa)
- Kan vi använda bilder, grafer eller faktarutor för att klargöra något i texten? (sakprosa)
- Finns det någon person, plats eller händelse som vi inte riktigt förstår? (skönlitteratur)
- Kan vi hitta ledtrådar tidigare i texten? (skönlitteratur)
- Vilka ord eller delar av texten var svårast att förstå? (sakprosa)
- Finns det fortfarande något vi är osäkra på? Hur kan vi ta reda på mer? (sakprosa)
- Kan vi förklara texten för någon annan med våra egna ord? (sakprosa)
- Vilka strategier fungerade bäst när vi behövde reda ut något? (sakprosa)
- Var det något i berättelsen som vi fortfarande inte förstår? (skönlitteratur)
- Kan vi nu förklara något som först var oklart, men som blev tydligare när vi läste vidare? (skönlitteratur)
Sammanfatta
Att sammanfatta en text hjälper eleverna att hålla fast vid det mest centrala och att komma ihåg vad de har läst. Sammanfattning är också ett sätt att visa att de verkligen förstår texten och kan plocka ut huvudpunkterna utan att gå vilse i detaljerna.
- Vad pratade vi om förra gången? (sakprosa)
- Titta på den här bilden, vad minns vi från förra lektionen? (sakprosa)
- De här tre orden från förra lektionen, hur hänger de ihop? (sakprosa)
- Förra lektionen pratade vi om... Hur tror ni att det hänger ihop med det som vi ska prata om idag? (sakprosa)
- Vad hände i berättelsen senast vi läste? (skönlitteratur)
- Vilken känsla lämnades vi med sist vi läste? Förväntan, oro, glädje? (skönlitteratur)
- Vad vet vi om konflikten i berättelsen just nu? (skönlitteratur)
- Om vi bara fick välja tre ord för att beskriva det senaste vi läste, vilka skulle vi välja? (skönlitteratur)
- Vad har vi lärt oss hittills? Finns det något vi behöver läsa om för att förstå bättre? (sakprosa)
- Kan vi rita en snabb skiss eller göra en lista över de viktigaste stegen som beskrivs här? (sakprosa)
- Om vi stoppade här och någon frågade vad den här texten handlar om, vad skulle vi svara? (sakprosa)
- Hur hänger det vi just läste ihop med det vi läste i förra stycket? (sakprosa)
- Om vi gjorde en tankekarta över relationerna mellan karaktärerna, hur skulle den se ut just nu? (skönlitteratur)
- Vilket problem verkar berättelsen kretsa kring? Har det blivit tydligare nu? (skönlitteratur)
- Om vi skulle förklara det viktigaste som hänt hittills för någon som inte har läst, vad skulle vi säga? (skönlitteratur)
- Vad var textens huvudbudskap? Kan vi sammanfatta det i en mening? (sakprosa)
- Om vi delade upp texten i tre viktiga delar, vad skulle de vara? (sakprosa)
- Vilka är de tre viktigaste begreppen vi lärde oss, och hur skulle vi förklara dem? (sakprosa)
- Kan vi rita en tidslinje, ett flödesschema eller en bild som sammanfattar textens innehåll? (sakprosa)
- Hur skulle vi sammanfatta texten för någon som går i en lägre årskurs? (sakprosa)
- Vad var det viktigaste temat i berättelsen? Kan vi ge exempel på hur det syntes i handlingen? (skönlitteratur)
- Om vi skulle skriva en baksidestext till den här boken, vad skulle vi lyfta fram? (skönlitteratur)
Göra kopplingar
Att göra kopplingar innebär att eleverna kopplar det de läser till sina egna erfarenheter, till andra texter de läst eller till världen omkring dem. Genom att göra dessa kopplingar kan de skapa en djupare förståelse och mening i texten. När elever kan relatera en text till något de redan vet, blir den mer relevant och engagerande.
- När vi läste om medeltiden såg vi hur kungar och kyrkan hade stor makt. Hur tror vi att det förändrades nu? (Sakprosa, Text-världen)
- När vi tittar på tabellen och diagrammet i texten, vad tror vi att de visar? Har vi sett liknande diagram tidigare? (Sakprosa, Text-text)
- Vi ska läsa om en känd uppfinning. Kan vi komma på andra uppfinningar som har förändrat hur vi lever? (Sakprosa, Text-text)
- Har vi någon gång känt oss riktigt trötta i musklerna under ett träningspass? (Sakprosa, Text-själv)
- Boken verkar handla om att välja. Har vi själva någon gång behövt ta ett beslut som kändes avgörande? (Skönlitteratur, Text-själv)
- Påminner titeln eller beskrivningen av handlingen oss om en annan berättelse vi har läst eller sett? (Skönlitteratur, Text-text)
- Har vi läst om något annat land där systemet ser annorlunda ut? (Sakprosa, Text-världen)
- Vi har tidigare läst om hur vatten kan förändras från flytande till gas. Hur hänger det ihop med det vi just läste om avdunstning? (Sakprosa, Text-text)
- Vissa ämnen smälter vid värme och stelnar när det blir kallt. Har ni sett det hända någon gång? (Sakprosa, Text-själv)
- Vi läser om reklam. Har ni någon gång sett en reklam som verkligen fick er att vilja köpa något? (Sakprosa, Text-själv)
- Vilka fler berättelser om mystiska ting känner vi till? (Skönlitteratur, Text-text)
- I berättelsen beskrivs hur människor behandlas olika beroende på deras bakgrund. Ser vi något liknande i vår värld idag? (Skönlitteratur, Text-världen)
- Vi läste om hur den industriella revolutionen förändrade hur människor levde. Hur liknar det dagens teknikutveckling? (Sakprosa, Text-världen)
- Om vi jämför med en tidigare text vi har läst om hälsosam kost, vad var nytt eller annorlunda här? (Sakprosa, Text-text)
- Om vi tittar på vår egen stad, vilka exempel på hållbar stadsutveckling ser vi? (Sakprosa, Text-själv)
- På vilket sätt påminner den här berättelsen om någon annan bok vi har läst eller en film vi har sett? (Skönlitteratur, Text-text)
- Vilka delar av berättelsen kan vi koppla till sådant som händer i världen idag? (Skönlitteratur, Text-världen)
- Om vi skulle ge huvudpersonen ett råd, vad skulle vi säga? (Skönlitteratur, Text-själv)
Ladda ned skyltar, bokmärken och exempelfrågor
Här finns skyltar att laminera och använda aktivt med eleverna, bokmärken som påminner om de olika lässtrategierna och exempelfrågor till dig som lärare. Fyll i din e-postadress så kommer det strax i din inkorg.
Upptäck Den tänkande läsarens hjul – ett didaktiskt stöd i undervisningen om läsförståelsestrategier. Här kan du läsa mer om modellen och ladda ned hjulet.
Från teori till praktik
Moment A: Läs igenom sidan
Läs igenom texten om läsförståelsestrategierna: förutspå, ställa frågor, skapa inre bilder, reda ut oklarheter, sammanfatta och göra kopplingar.
Fundera över hur du använder dessa i din undervisning.
- Hur visar du för eleverna hur en tänkande läsare gör?
- Vilka strategier använder du redan – och vilka skulle du vilja synliggöra tydligare?
- När under läsningen arbetar du mest aktivt med förståelse – före, under eller efter texten?
Skriv gärna några korta reflektioner inför nästa moment.
Moment B: Samtala tillsammans och planera
Diskutera i par eller grupp:
- Hur arbetar vi idag med läsförståelse i våra klasser?
- Vilka av strategierna förutspå, ställa frågor, skapa inre bilder, reda ut oklarheter, sammanfatta, göra kopplingar känner vi igen i vår undervisning?
- Hur kan dessa strategier användas i olika ämnen?
- Hur kan vi modellera dem för eleverna, så att de ser hur en läsare tänker?
Planera för en lektion där du aktivt använder läsförståelsestrategierna med eleverna.
Tips:
- Använd en kort text, gärna kopplad till det ämnesområde ni redan arbetar med.
- Synliggör strategin visuellt (t.ex. med symboler, stödord eller bilder).
- Modellera först själv, låt sedan eleverna pröva i par eller mindre grupper.
Moment C: Prova något i undervisningen
Genomför den planerade aktiviteten i din klass.
Observera hur eleverna reagerar, hur de pratar om texten, vilka frågor som väcks och hur de visar förståelse.
Moment D: Dela erfarenheter
Efter att ni har provat, dela era erfarenheter med varandra.
- Vilken eller vilka strategier valde du att arbeta med, och hur gick det?
- Hur reagerade eleverna?
- På vilket sätt märkte du att deras förståelse för texten fördjupades?
- Hur kan vi bygga vidare på detta arbete i flera ämnen och årskurser?
Avsluta med att formulera ett gemensamt nästa steg i ert kollegiala lärande:
Hur kan vi tillsammans skapa en undervisning där läsförståelse blir ett aktivt och gemensamt arbete i alla ämnen?