I den här texten beskrivs hur vi som lärare kan stötta elevernas läsförståelse genom att arbeta strukturerat före, under och efter läsningen. Vi lyfter vad du kan göra för att skapa förförståelse, vilka strategier som hjälper eleverna att ta sig igenom texten, och hur du kan hjälpa dem att bearbeta och befästa innehållet efteråt. Syftet är att ge konkreta exempel och stöd för en undervisning där alla elever får möjlighet att utvecklas som läsare i alla ämnen.

Ta del av film om aktiv läsning

Den här filmen beskriver hur du kan arbeta med aktiv, gemensam läsning:

Före läsningen

Före läsningen är det viktigt att lägga en stabil grund för elevernas förståelse. Eleverna förbereds då på att navigera i textens struktur, aktivera sina förkunskaper, tydliggöra viktiga begrepp och bestämma syftet med läsningen. På så sätt får de ut mer av texten och har bättre förutsättningar för en aktiv och meningsfull läsupplevelse.

Navigera i texten

Innan eleverna börjar läsa en text, ta er tid att tillsammans reflektera över vad texten handlar om och vilken typ av text det är. Låt eleverna samarbeta både i grupp och individuellt för att använda ledtrådar som titlar, rubriker och bilder. Det skapar förväntningar och en förförståelse för vad de kommer att läsa. Om ni till exempel ska läsa om fotosyntes i NO, kan ni tillsammans titta på rubrikerna och bilderna och fundera över vad ni tror texten kommer att handla om. På samma sätt kan ni i SO börja med att titta på en historisk karta eller en bild av en händelse och koppla det till texten ni ska läsa, som en kampanj under ett krig eller en samhällsrevolution.

Aktivera också elevernas förståelse för vilken texttyp de möter. Om ni arbetar med problemlösning i matematik, kan ni prata om hur den typen av text ser ut och vilka delar som är viktiga att förstå för att kunna lösa problemet. På samma sätt kan ni i hem- och konsumentkunskap diskutera hur en faktatext om näringslära är uppbyggd och vad eleverna ska leta efter för att förstå hur näringsämnena fungerar.

Aktivera förkunskaper genom kopplingar

Innan ni börjar läsa texten är det viktigt att ta reda på vad eleverna redan vet om ämnet. Genom att fråga och diskutera tillsammans skapar ni en grund att bygga vidare på. Om ni till exempel ska läsa om hållbar utveckling kan ni börja med att ställa frågor som "Vad vet ni om vad hållbarhet innebär?" eller "Vilka sätt känner ni till som hjälper oss att ta hand om miljön?". Den här typen av diskussioner hjälper till att aktivera elevernas förkunskaper och gör det lättare för dem att förstå hur ny information om miljö och hållbarhet kan kopplas till det de redan känner till. Om ni arbetar med idrott och hälsa och ska läsa en text om kost och träning, kan ni fråga "Vad vet ni om hur maten påverkar vår träning?" eller "Vilka näringsämnen tror ni är viktiga för kroppen?". Dessa frågor hjälper eleverna att reflektera över ämnet och relatera det till sina egna erfarenheter, vilket i sin tur gör att det blir enklare att förstå texten ni ska läsa.

Gå igenom nya begrepp

Innan ni börjar läsa är det också viktigt att tillsammans gå igenom de centrala begrepp och nya ord som kommer att dyka upp i texten. Att introducera dessa begrepp på ett tydligt sätt, gärna med bildstöd, hjälper eleverna att ta till sig innehållet när ni sedan läser texten. Om ni till exempel ska läsa om den industriella revolutionen i SO, kan ni diskutera ord som "industrialism" och "kapitalism" och visa bilder på fabriker eller historiska händelser för att förstärka förståelsen. På samma sätt kan ni i NO visa bilder på växter och klorofyll för att underlätta när begrepp som "fotosyntes" dyker upp. För flerspråkiga elever är det särskilt viktigt att koppla orden till deras förkunskaper och erfarenheter, eftersom deras svenska ordförråd kanske inte matchar deras omvärldskunskaper. Att presentera orden i ett sammanhang som eleverna kan relatera till, och med hjälp av bilder eller symboler, ger bättre förutsättningar att förstå textens innehåll. I matematik kan ni jobba med termer som "bråk" eller "procent" och använda exempel som delar av en pizza eller diagram för att göra begreppen tydliga och konkreta. Att gå igenom dessa ord och begrepp innan läsningen ger eleverna en större chans att förstå texten och vara delaktiga i diskussioner, samtidigt som det skapar bättre förutsättningar för en mer engagerad läsning.

Bestämma syftet

Innan ni börjar läsa, tydliggör också syftet med läsningen. Ska ni läsa för att förstå en övergripande idé, leta efter specifika fakta, eller kanske jämföra olika perspektiv? Om ni till exempel läser en text om näringsämnen i hem- och konsumentkunskap kan målet vara att förstå hur de påverkar vår hälsa, inte bara att memorera definitioner. Om ni i SO läser om en historisk händelse, kanske målet är att förstå varför händelsen inträffade, istället för att bara fokusera på vad som hände. Genom att ha ett tydligt syfte med läsningen blir det lättare för eleverna att bearbeta textens innehåll och arbeta tillsammans för att förstå den på djupet.

Under läsningen

Under läsningen behöver elevernas förståelse stöttas aktivt. Eleverna uppmuntras då att stanna upp och stegvis sammanfatta textens innehåll, ställa frågor för att bearbeta texten, reda ut oklarheter, skapa inre bilder av det de läser samt förutspå vad som kan hända härnäst. Det gör att läsningen blir aktiv, engagerande och ger en djupare förståelse.

Stanna upp och sammanfatta i steg

Under själva läsningen är det viktigt att ge eleverna verktyg för att navigera genom texten med fokus på olika lässtrategier. Planera in "hållplatser" där ni gemensamt reflekterar över vad som har lästs och hur texten är uppbyggd. På så sätt kan du visa eleverna hur de kan använda textens struktur för att bättre förstå dess innehåll.

Läsförståelsestrategier som att sammanfatta hjälper eleverna att aktivt bearbeta innehållet. Om ni exempelvis läser en SO-text om demokrati kan eleverna stanna upp och sammanfatta vad demokrati innebär med egna ord.

Ställa frågor till texten

Under läsningen är det viktigt att eleverna ställer frågor till texten för att aktivt bearbeta innehållet. Att ställa frågor som "Varför är demokrati viktigt för samhället?" tränar eleverna i att tänka kritiskt och att använda begreppen på ett meningsfullt sätt.

Reda ut oklarheter

Under hela läsningen är det avgörande att arbeta aktivt med centrala ord och begrepp. I matematikundervisning, där ni går igenom ett textavsnitt om geometri, kan eleverna få uppgifter där de behöver använda begrepp som "omkrets" och "area" i olika sammanhang. När ni stannar upp vid "hållplatser" under högläsningen, låt eleverna förklara ordens betydelse och använda dem i meningar eller förklaringar för att stärka både deras ordförråd och ämneskunskap.

Kooperativa övningar är ett utmärkt sätt att låta eleverna använda språket tillsammans, vilket stärker både läsförståelse och ämnesinnehåll. I en text om biologiska processer kan eleverna exempelvis arbeta i par och diskutera vad begrepp som "fotosyntes" och "cellandning" betyder, samt ge exempel på hur dessa processer fungerar i naturen. Genom att ställa frågor till varandra och reflektera utvecklar de sin förmåga att förstå och tillämpa textens innehåll.

Skapa inre bilder

Att skapa inre bilder hjälper eleverna att bearbeta och förstå textens innehåll. Om ni exempelvis arbetar med en text om biologiska processer kan eleverna visualisera hur fotosyntes och cellandning fungerar i naturen.

Förutspå

Genom att analysera rubriker, underrubriker och bilder kan eleverna förutse vad texten kommer att handla om och bättre förstå dess struktur. Om ni till exempel arbetar med en NO-text om vattnets kretslopp, kan eleverna först titta på diagram och rubriker för att förutsäga innehållet. Att låta eleverna förutspå vad som kommer att hända härnäst engagerar dem i texten och hjälper dem att utveckla en djupare förståelse.

För att tillgängliggöra texten kan digitala lärresurser som talsyntes och interaktiva ordlistor vara ett värdefullt stöd, särskilt i ämnen med mycket text, som SO eller NO. Digitala verktyg kan också användas för att skapa ordlistor där eleverna kan träna på nya begrepp och deras definitioner.

Efter läsningen

Efter läsningen är det viktigt att eleverna får möjlighet att bearbeta och befästa textens innehåll. Eleverna sammanfattar då textens kärna, diskuterar innehållet genom att göra kopplingar till tidigare kunskaper, kontrollerar sin förståelse och ställer nya frågor för att fördjupa ämnet ytterligare. Det hjälper eleverna att stärka sina kunskaper och göra lärandet meningsfullt.

Sammanfatta textens kärna

Efter att texten har lästs är det viktigt att eleverna får möjlighet att sammanfatta textens kärna, antingen skriftligt eller genom muntliga reflektioner i par eller grupp. Eleverna kan skriva korta sammanfattningar eller diskutera olika perspektiv för att få en djupare förståelse av ämnet.

Diskutera och göra kopplingar

Eleverna kan arbeta i par eller mindre grupper och diskutera textens innehåll med fokus på att använda de nya begreppen. Om ni exempelvis har läst om hållbar utveckling kan eleverna diskutera åtgärder som kan minska miljöpåverkan och använda begrepp som "ekosystemtjänster" eller "cirkulär ekonomi". Genom dessa samtal får eleverna chans att använda språket i meningsfulla sammanhang och göra kopplingar till andra texter eller erfarenheter.

Kontrollera förståelsen

För att ytterligare stärka förståelsen kan ni arbeta med multimodala verktyg, såsom att skapa mindmaps eller använda bilder och storyboards för att visualisera innehållet. Dessa kreativa metoder hjälper eleverna att konkretisera texten och befästa kunskapen genom att använda och förankra centrala begrepp i ämnesrelaterade sammanhang.

Ställa nya frågor

Uppmuntra eleverna att formulera nya frågor som väckts av texten. Genom att ställa nya frågor stimuleras elevernas nyfikenhet och kritiska tänkande, samtidigt som de aktivt reflekterar över innehållet och begreppen som behandlats i texten.

Läsning av lärobokstexter

Lärobokstexter bygger ofta på att eleverna redan har viss bakgrundskunskap. Innan ni börjar läsa är det därför bra att ta reda på vad eleverna redan vet om ämnet och fylla i eventuella kunskapsluckor genom exempel och förklaringar. Det är också viktigt att träna eleverna i att göra inferenser, alltså att dra slutsatser och göra kopplingar till det de redan kan. I läroboken behöver du vara uppmärksam på att det kan kan finnas exempel som vi kan ta för givet att alla elever kan göra kopplingar till. Tänk på att inte alla elever har samma referensram.

"Ytan på en cd-skiva är uppbyggd av ett mönster av fördjupningar som har ett djup som motsvarar en fjärdedel av våglängden hos det laserljus som används för att läsa skivan."

Texterna i en lärobok är ofta mycket informationstäta. En och samma mening kan innehålla flera olika fakta som eleverna behöver förstå. Det kräver att eleverna både har förkunskaper och kan använda lässtrategier för att tolka och bearbeta innehållet. Din roll som lärare är att ge eleverna verktygen att navigera genom texten, förstå centrala begrepp och använda dessa kunskaper i både diskussioner och uppgifter.

Läromedlen följer ofta en tydlig struktur med kapitel, rubriker, underrubriker och ibland sammanfattningar eller frågor i slutet av kapitlen. Denna struktur är en viktig hjälp för eleverna att navigera och förstå textens innehåll. Som lärare kan du hjälpa eleverna att använda textens uppbyggnad för att förutse vad texten kommer att handla om och för att identifiera nyckelidéer.

De ämnesspecifika begreppen är centrala i lärobokstexten, och poängen är att de ska vara nya för eleverna. Att förstå begreppen blir en del av att förstå innehållet. Det är viktigt att introducera dessa begrepp innan läsningen och se till att eleverna förstår dem i ett sammanhang. Bildstöd och konkreta exempel kan vara till stor hjälp här. Under och efter läsningen ska eleverna också få möjlighet att använda dessa begrepp i diskussioner och uppgifter, så att de inte bara lär sig vad orden betyder utan även hur de kan tillämpas.

Förutom de ämnesspecfika begreppen finns även andra skolord eller mer vardagliga ord som kan utgöra hinder för eleverna. Var uppmärksam på att det inte alltid är ämnesbegreppet som vållar svårigheter, utan ord som du trodde var vanliga.

Läs mer

Läsa och tolka läromedelstext

I artikeln Läsa och tolka läromedelstext beskriver Lotta Olvegård, Göteborgs universitet, skolspråket i allmänhet och språket i de egna skolämnena i synnerhet.