Övergången till årskurs 4

När eleverna börjar fyran är det värdefullt att få en bild av deras läsutveckling. Vad har fungerat hittills? Vad behöver vi hålla i? Vad behöver eleven mer av för att komma vidare?

En överlämning mellan stadierna är ett viktigt stöd. Läs gärna hur Lagersbergsskolan har utvecklat sina övergångar.

I LegiLexi tar vi emot elevresultat i LegiLexi från läraren som undervisade eleverna i årskurs 3.

Screening och planera insatser

Vi behöver behöver också skapa oss en egen uppfattning. Ett bra sätt är att göra en screening tidigt på terminen, gärna med LegiLexi. Då ser vi direkt vilka elever som behöver en extra skjuts in i mellanstadiets texter. Utifrån resultatet planerar vi vår undervisning. En kortare intensivläsning i början kan ge både struktur och självförtroende. Om det ändå inte lossnar är det klokt att fundera vidare: Behövs annan typ av undervisning? Ska eleven använda talsyntes, inlästa texter eller AI-stöd för att förstå innehållet?

Vi behöver fundera på hur vi gör innehållet tillgängligt medan vi fortsätter att träna. För de elever som ännu inte riktigt fått fart på sin läsning kan digitala lärresurser vara ett viktigt komplement. Målet är att de ska kunna delta fullt ut i undervisningen, även om läsningen fortfarande är en utmaning.

Tillgänglig undervisning med digitala lärresurser som stöd

För elever som fortfarande har utmaningar med läsning är det viktigt att göra undervisningen tillgänglig genom digitala lärresurser. Exempel på stöd kan vara:

• Inlästa texter
• Talsyntes

Att använda dessa resurser utvecklar också läsförmågan och gör det möjligt för eleverna att ta till sig kunskapsinnehåll, även om deras läsning fortfarande är en utmaning. Du kan läsa mer om detta på sidan Tillgänglig undervisning med hjälp av digitala lärresurser.

Språket i varje ämne

I mellanstadiet börjar eleverna möta allt fler texter som inte bara kräver att de kan läsa – utan att de också kan förstå, tolka och använda innehållet i olika sammanhang. Här behöver vi som ämneslärare vara särskilt uppmärksamma. På lågstadiet har mycket av undervisningen handlat om att lära sig läsa, men kanske inte lika mycket om hur man förstår och arbetar med olika slags texter. Nu är det vår tur att ta över stafettpinnen och hjälpa eleverna vidare. Det handlar om att utveckla deras ordförråd, bygga upp förståelse för ämnesspecifika begrepp och visa hur texter fungerar i våra olika ämnen.

Om vi inte ger rätt stöd kan själva texten bli ett hinder för elevens lärande. Det gäller inte bara i svenskämnena – utan i alla ämnen. Därför behöver vi undervisa både i vårt ämne och i hur man arbetar med språket i ämnet. För om eleverna inte förstår språket, förstår de heller inte innehållet.

Som lärare i NO kanske vi behöver förklara skillnaden mellan att beskriva och att förklara. I matematik visar vi hur problemlösningsuppgifter är uppbyggda och hur man tolkar nyckelord. I SO behöver vi hjälpa eleverna att förstå vad som menas med begrepp som "orsak" och "konsekvens", och hur en beskrivande text skiljer sig från en berättande. I engelska stöttar vi dem att förstå textens budskap även när de inte förstår varje ord.

Vi kan hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse genom att läsa aktivt och gemensamt. Vi kan:

• Modellera hur man läser i olika ämnen – Visa hur du själv tänker när du läser en text i ditt ämne. Vad är viktigt att förstå? Vad kan man hoppa över? Vad ska man göra när man inte förstår?
• Bryta ner texter tillsammans – Läs stycke för stycke. Pausa och prata. Lyft nyckelord och fråga vad eleverna tror att det betyder i sammanhanget.
• Tydliggöra strukturen i texten – Hjälp eleverna att förstå hur en instruktion, en faktatext eller en berättelse är uppbyggd.
• Förklara och använda ämnesspecifika begrepp – Återkom till begreppen, ge exempel och låt eleverna använda dem i samtal och skrift.
• Skapa samtal om texten – Elever lär mycket genom att prata med varandra om det de läser. Samtalet gör tänkandet synligt.

När avkodningen brister

I vissa fall kämpar elever med själva avkodningen. De läser långsamt, hoppar över ord eller undviker att läsa högt. Det är viktigt att vi fångar upp detta tidigt och att vi ger eleverna möjlighet att träna för att utveckla sin avkodning. Parallellt med detta behöver vi planera en undervisning som inte gör att läsningen blir ett hinder för kunskapsutveckling. Vi kan stötta eleverna genom att:

• Använda talsyntes eller inlästa texter som ett sätt att frigöra energi till förståelse snarare än avkodning. Då kan eleven lägga fokus på att tolka innehållet, inte ljuden.
• Kombinera text med visuellt stöd, som bilder, diagram eller illustrationer, som förtydligar vad texten handlar om. Det hjälper eleverna att skapa inre bilder och sammanhang.
• Läsa tillsammans i helklass eller mindre grupper, där vi pausar ofta för att ställa frågor, reda ut svårigheter och låta eleverna sätta ord på vad de förstått.
• Förbereda texterna i förväg, till exempel genom att förklara nyckelbegrepp och gå igenom strukturen innan eleven möter texten på egen hand.
• Arbeta stegvis i NO och SO, där vi ofta möter långa och faktaspäckade texter. Här kan det göra stor skillnad att läsa gemensamt, prata om stycke för stycke och sedan återkomma till samma text i olika arbetsmoment.

När eleven kan läsa – men inte förstår

Många elever i mellanstadiet kan läsa flytande men har ändå svårt att förstå vad de faktiskt läser. Ibland handlar det om en bristande språkförståelse, ibland om att de inte har strategier för att tolka och bearbeta texter. Här behöver vi som ämneslärare arbeta aktivt och gemensamt med texterna. Det kan vi göra genom att:

• Arbeta med begrepp i sitt sammanhang
  Det räcker inte att förklara ett ord en gång och tro att det sitter. Eleverna behöver se begrepp i användning, i meningar, i ämnesspecifika texter och i olika sammanhang. Ju fler gånger de hör och själva får använda orden, desto större chans att de förstår – och minns.
• Visa hur texter är uppbyggda
  Många elever har inte en självklar känsla för hur man orienterar sig i en faktatext. Rubriker, styckeindelning, bildtexter, punktlistor – allt det här kan vi synliggöra och använda som verktyg för att hjälpa dem se logiken i texten. Särskilt i NO och SO gör det stor skillnad att gå igenom textens struktur innan vi börjar läsa innehållet.
• Göra tänkandet synligt
  Vi kan modellera hur man gör när man läser med förståelse. Tänk högt, visa hur du själv ställer frågor till texten: "Vad menar de här egentligen?", "Varför är det viktigt att veta det här?", "Vad får vi inte veta?" Låt eleverna ta efter det sättet att tänka.
• Ställa frågor som öppnar upp texten
  Frågor som "Vad tror ni kommer hända sen?" eller "Vad vet vi hittills?" hjälper eleverna att göra förutsägelser, kopplingar och sammanhang. Men också frågor som "Varför tror du att det står så här?" kan väcka resonemang och fördjupa förståelsen.
• Träna på att sammanfatta
  Det är först när eleven kan återberätta med egna ord som vi vet att hen förstått. Det behöver inte alltid vara skriftligt – korta muntliga sammanfattningar efter varje avsnitt, i par eller helklass, gör stor skillnad.
• Skapa möjlighet till samtal om texten
  Låt eleverna samtala i par, i smågrupper eller med dig som lärare. När de får formulera sina tankar högt får de också syn på sitt eget tänkande, och vi får chans att fånga upp missuppfattningar direkt.

På följande sidor kan du hitta mer stöd i hur du kan arbeta med lässtrategier och läsförståelse, textbearbetning före, under och efter läsning samt högläsning.