Att vara integrerad innebär mer än att eleven är fysiskt placerad i samma miljö som andra elever. Fysisk närvaro betyder att eleven befinner sig i klassrummet, men säger i sig inget om elevens möjligheter att delta i undervisningen. Delaktighet uppstår först när eleven ges reella förutsättningar att vara med, bidra och förstå sammanhanget. En elev kan därför vara integrerad utan att känna tillhörighet eller gemenskap. Det är i hur undervisningen planeras, genomförs och organiseras som avgörandet ligger – där integrering antingen kan stanna vid placering eller utvecklas till inkludering.

Fyra sätt att förstå delaktighet och gemenskap

Bilden illustrerar fyra olika sätt som elever kan befinna sig i skolans gemenskap. De kan se lika ut på ytan men innebär mycket olika förutsättningar för delaktighet, trygghet och lärande.

Exkludering

Exkludering innebär att eleven finns i skolans närhet men utanför gemenskapen. Eleven deltar sällan i undervisning eller gemensamma aktiviteter och riskerar att bli osynlig både pedagogiskt och socialt. Möjligheterna att påverka sin skoldag är begränsade och tillhörigheten till gruppen är svag eller obefintlig.

Segregation

Segregation innebär att eleven tillhör en separat grupp vid sidan av övriga elever. Gemenskap finns, men inom en begränsad krets, och kontakten med övriga elever är liten eller tillfällig. Delaktigheten är ofta beroende av särskilda lösningar utanför den ordinarie undervisningen.

Integration

Integration innebär att eleven är placerad i den ordinarie gruppen och deltar i undervisningen i samma lokaler som övriga elever. Samtidigt kan delaktigheten vara begränsad, trots den fysiska närvaron. Eleven riskerar att bli åskådare snarare än aktiv deltagare, om undervisningen inte anpassas så att deltagande blir möjligt.

Inkludering

Inkludering innebär att eleven är en självklar del av gemenskapen på lika villkor. Undervisningen planeras så att alla elever kan delta, bidra och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Olikheter ses som en naturlig del av gruppen och eleven upplever tillhörighet, trygghet och möjlighet att lyckas.

Delaktighetens sex aspekter

När vi pratar om delaktighet är det lätt att tänka att en elev antingen är delaktig eller inte. I praktiken är det mer nyanserat. En elev kan känna sig trygg men ändå ha svårt att delta i undervisningen. En annan kan förstå innehållet men sakna gemenskap i gruppen. För integrerade elever blir dessa skillnader ofta tydliga.

Ett sätt att förstå delaktighet är att se den som uppbyggd av flera aspekter som samspelar.

Tillhörighet

Tillhörighet handlar både om formell och upplevd tillhörighet. Formell tillhörighet innebär att eleven är inskriven i en skolform, tillhör en klass och omfattas av samma uppdrag och rättigheter som andra elever. För integrerade elever kan den formella tillhörigheten vara komplex, eftersom eleven är mottagen i en skolform men undervisas i en annan. Utöver detta behöver eleven också uppleva tillhörighet i praktiken – att känna sig som en del av klassens gemenskap, att räknas med och att höra hemma i gruppen. När den formella och den upplevda tillhörigheten inte hänger ihop riskerar eleven att känna sig utanför, trots att den är integrerad.

Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar om i vilken utsträckning undervisningen och skolmiljön är möjlig att ta del av. I delaktighetsmodellen beskrivs tillgänglighet genom tre delar. Den första är fysisk tillgänglighet, som rör tillgång till lokaler, material och miljöer där undervisning och gemenskap sker. Den andra är pedagogisk tillgänglighet, som handlar om hur undervisningen utformas – till exempel instruktioner, tempo, arbetsformer och struktur. Den tredje är social tillgänglighet, som rör möjligheten att delta i kommunikation, samspel och relationer. För integrerade elever kan bristande tillgänglighet inom någon av dessa delar snabbt begränsa delaktigheten, även om viljan och förmågan finns.

Erkännande

Erkännande handlar om att bli sedd, accepterad och tagen på allvar av andra. Det gäller både i relationer och i undervisningen. Erkännande visar sig genom hur elevens bidrag bemöts, vilka förväntningar som finns och om ansträngning uppmärksammas. För integrerade elever är erkännande avgörande för motivation och självkänsla. När eleven upplever att hens sätt att tänka, arbeta och kommunicera räknas, stärks känslan av att vara en betydelsefull del av sammanhanget.

Engagemang

Engagemang handlar om elevens vilja och lust att delta. Engagemang växer när undervisningen upplevs som begriplig, meningsfull och möjlig att lyckas i. För integrerade elever påverkas engagemang ofta av hur väl undervisningen är anpassad och hur trygg eleven känner sig i situationen. När uppgifter upplevs som otydliga eller övermäktiga minskar engagemanget, även om intresse egentligen finns.

Autonomi

Autonomi handlar om att ha inflytande och uppleva viss kontroll över sitt lärande. För integrerade elever kan autonomi handla om att få göra val inom tydliga ramar, att få uttrycka åsikter och att kunna påverka hur man arbetar eller visar sitt kunnande. Autonomi behöver ofta byggas successivt, men är en viktig del av delaktigheten och bidrar till ansvarstagande och motivation.

Samspel

Samspel handlar om hur eleven deltar i gemensamma aktiviteter och samverkar med andra i undervisningen. Grupparbeten, samtal och gemensamma uppgifter behöver organiseras så att alla elever har möjlighet att delta. För integrerade elever blir tydliga roller, strukturer och förväntningar avgörande för att samspel ska fungera. När samspelet fungerar stärks både delaktighet och gemenskap.

Tillsammans visar dessa sex aspekter att delaktighet formas i flera lager samtidigt. För integrerade elever blir det tydligt att delaktighet inte skapas genom en enskild åtgärd, utan genom hur undervisning, relationer och organisering hänger ihop i vardagen.